Foto: Veronica Gardell

Här slår algerna till mot östra Gotland

Uppdaterad
Publicerad

Algblomningen har slagit till mot östra Gotland, bland annat på stränderna vid S:t Olofsholm. Det är ännu oklart om det rör sig om en giftig variant eller inte.

– Cyanobakterierna gillar samma väder som vi – varmt och lugnt. Förutsättningarna är perfekta nu, säger Markus Lindh, marinbiolog på SMHI.

SMHI:s algkarta över algsituationen i Östersjön ser man idag två stora ytansamlingar i södra Östersjön och i östra Bottenhavet, men ingen blomning utmed Gotlands stränder.

– Det beror på att vi inte gör någon bedömningen närmast kusten. Där finns det mycket som på satellitbilder ser ut som algblomning, till exempel sediment eller pollen, säger Markus Lindh.

Gotland

Hindrande slöjmoln

Det är just nu svårt för SMHI att analysera satellitbilderna över Östersjön på grund av slöjmolnen som ligger över havet.

– Men när vi försöker se ner i luckorna mellan molnen, verkar det finnas risk för ytansamling i havet runt Gotland. Och när man kommer till grunda vikar och kusten ser vi en tendens till kraftig ytansamling.

Giftig?

För att få veta om det rör sig om giftig algblomning eller inte, krävs det en detaljerad vattenanalys. Först i mikroskop ser man vilken art av cyanobakterie det är (kan ofta vara en blandning). Och en ytterligare vattenanalys för att se om de har giftet eller ej.

Algblomning hör ihop med högsommarvärme och nu är förhållandena perfekta.

I videon ovan ser du hur stränderna i S:t Olofsholm på Gotland ser ut just nu.

Cyanobakterier

Cyanobakterier eller blågröna alger som de tidigare kallades, är växtplankton. De lägger sig närmast ytan och finns alltid i havet året runt, men växer till vid högtryck, särskilt när det är varmt i vattnet och vindstilla.

En av de allra vanligaste planktonarterna i Östersjön är

  • Aphanizomenon, knippvattenblom; Ser ut som mörkgröna knippen eller barr. I slutet av sin blomning flyter de upp till ytan och vattnet inne i vikarna blir tjockt och grumligt. Bildar inget gift.

Vissa arter kan bilda gift, toxiner.

  • Nodularia, katthårsalg; I slutet av sin blomning bildar den långa kedjor av celler som ser ut som rabarbersoppa. Det är främst den som kan vara giftiga för djur och barn som råkar få i sig mycket av vattnet.
  • Dolichospermum; Har gasblåsor som gör att de flyter. Uppträder ofta i kolonier som liknar nystan. Det finns i sin tur 18 arter av Dolichospermum. Bildar ibland gift.

Källa: Livet i havet (havet.nu/livet) och SMHI

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Gotland

Mer i ämnet