Sedan lång tid tillbaka har Forn Sed varit den största hedniska gruppen i landet. Idag har man enligt egen uppgift ungefär 400 medlemmar.
Emma Hernejärvi är lärare till yrket. Annars är hon en rådsgydja, en sorts överstepräst.
– Jag bär Tors hammare ibland. Jag har ett altare hemma med gudabilder. Jag firar olika hedniska högtider. Men jag får äta allting och klä mig som jag vill, säger Emma.
TV: Nytt asa-samfund vill växa
Det snabbt växande Nordiska Asa-samfundet har enligt egna uppgifter cirka 600 medlemmar och har därmed tagit över på tronen som störst i landet.
– Jag känner att jag kommit hem, på något sätt. Det har blivit en familj. Vi är vänner allihop, säger Pernilla Almtoft.
Nordiska Asa-samfundet ordnar regelbundet högtider, så kallade blot.
– Ju mer kaos det är i världen och ju mer världen står i brand, desto mer människor söker sig tillbaka till sina rötter och ursprung. Till någonting som är mer traditionsburet. Något man känner sig hemma och bekväm i, säger Stenar Sonevang, talesperson för Nordiska Asa-samfundet.
Men Nordiska Asa-samfundet har kritiserats för att vara kopplade till nationalistiska rörelser.
– Själva säger de att de är opolitiska. Men man tar inte avstånd från enskilda medlemmars politiska åsikter. Det som skiljer dom från samfundet Forn Sed är att Forn Sed varit tydliga med att ta avstånd från främlingsfientlighet, säger Fredrik Gregorius, religionsforskare på Linköpings universitet.
– Historiskt sett så har ju nazister och rasister använt sig av nordiska symboler som valknuten, runor och Tors hammare. Då måste vi vara tydliga med att vi inte har med det där att göra, säger Emma Hernejärvi.
– Asatron är utvecklad i Norden för nordmänniskor, men vi sätter inte någon gräns på kartan. Vi har vad man kallar en inkluderande folklighet, att alla människor som skriver under på vår asavisir, vår värdegrund, är välkomna, säger Stenar Sonevang.
Nordisk anknytning viktig
Men man tycker ändå att det är viktigt med någon form av anknytning till Norden.
– Det är till exempel svårt för en människa som levt i Mexiko, eller ett väldigt varmt land någonstans, att föreställa sig hur våra förfäder hade det under vinterhalvåret när det var som mörkast och kallast, säger Stenar Sonevang.
– Drömmen och målet är att folk ska få en tradition igen, som är nordisk. Som inte bara är importerad, som kristendomen och så vidare, säger Sibbe Bladh, riksblotsansvarig hos Nordiska Asa-samfundet.