Drömmen vore naturligtvis att kunna hitta DNA-spår på en brottsplats och sedan kunna räkna ut precis hur brottslingen ser ut. Ett sådant scenario är än så länge science fiction, men forskningen försöker ändå utvinna mer information ur DNA-spår.

Nationellt forensiskt centrum i Linköping är med i ett europeiskt projekt som kallas Visage. Fem miljoner euro är anslagna för att under fyra år forska om hur man ska kunna koppla ihop information i DNA med en människas utseende.

Vill försöka koppla ihop utseende och DNA

Idag kan man med hjälp av DNA framförallt få fram ögonfärg, hårfärg och hudfärg. Forskningsprojektet vill hitta flera delar av utseendet som hör ihop med speciella delar av DNA. På det sättet skulle man kunna bara genom DNA-spår på en brottsplats få fram ett troligt utseende.

– Vi kommer inte att nå så långt att vi får en bild som vi kan jämföra med foton i databaser, säger Johannes Hedman på Nationellt forensiskt centrum i Linköping.

Vad som är möjligt är dock att utesluta många personer från att misstänkas. Om DNA-spår visar att brottslingen är en man med en viss hårfärg, i en viss ålder så underlättar det mycket för de utredande poliserna.

Utveckling av dagens möjligheter

Idag har man alltså mest kunskap om hårfärg, ögonfärg och hudfärg. I nästa steg har man börjat titta på hur hår ser ut, om det exempelvis är krulligt eller rakt. Ett annat område, som ska utredas är om det går att få användbar information om ansiktsform utifrån ett DNA-spår, något som idag är oklart.

Mycket av forskningsprojektet kommer att använda redan befintliga data. Uppgifterna matchas mot varandra för att se om ett visst utseende överensstämmer med vissa egenskaper hos DNA.

En utmaning att hitta fungerande arbetsmetoder

En viktig del av forskningen är att förfina de metoder som redan används. Med dagens teknik är det exempelvis möjligt att avgöra vilken kontinent en person kommer ifrån. En stor hjälp för en brottsutredare skulle vara om det skulle gå att göra en mer exakt bestämning. Utmaningen för forskarna är att polisen behöver en arbetsmetod som klarar sig på väldigt lite DNA-material och dessutom ska den ge ett snabbt resultat.

Deltagarna i forskningsprojektet kommer från Nederländerna, Polen, Spanien, Österrike, Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Sverige. Det handlar om allt från universitet till olika polismyndigheter och kriminallaboratorier.

– Det som jag gillar med det här projektet är att det är allt från universitet till kriminaltekniska lab som är med och jobbar, säger Johannes Hedman på NFC.

På det sättet får man med hela kedjan från forskningsvärlden till färdiga metoder som kan användas i brottsutredningar.