Erik Östman gästade SVT Nyheter Östs studio och förklarade varför han inte ser risken att Linköping får en ny segregerad skola efter nedläggningen i Skäggetorp. Foto: SVT

”Det handlar om att få föräldrar att göra ett aktivt val”

Uppdaterad
Publicerad

När Skäggetorps högstadium läggs ner nästa läsår så sprids nuvarande årskurs sju och åtta med 120 elever ut på sex skolor i Linköping. På längre sikt är det det fria skolvalet som styr var eleverna hamnar.

Men ansvarig skolpolitiker i Linköping Erik Östman (M) ser ingen större risk att Skäggetorspelever över tid åter hamnar på samma skola.

– Självfallet finns det risker, men i en stor kommun som Linköping så utgör skäggetorpseleverna en så pass liten mängd att den risken inte är så stor, säger Östman.

Forskaren Jonas Larsson Taghizadeh har studerat tidigare skolnedläggningar i Sverige och funnit att det just är vanligt att den närmsta skolan över tid blir lika segregerad som den skola man la ner.

Linköping

Troligen späds trenden på för att elever med ”svensk” bakgrund tenderar att lämna om en skola får en dominans av elever med utländsk bakgrund, sk white flight, menar forskaren.

70 procent gör inget skolval

En annan utmaning är att idag gör 70 procent av eleverna i Skäggetorp inte något aktivt skolval och då hamnar de automatiskt på den närmsta skolan.

– Mycket handlar om aktiv information så att föräldrar kan göra ett aktivt skolval. Fördelen med avvecklingen av högstadiet är att det ökar chansen för barnen från Skäggetorp att bli placerad på en skola som de vill ha. De kommer gynnas i skolvalet av de närhetsprinciper som styr valet, säger Erik Östman (M).

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Linköping

Mer i ämnet