– Större braxnar äter djur nere på botten där det lagrats näringsämnen som fosfor. De rör upp fosfor i vattenmassan som göder algerna, säger fiskaren och sötvattenbiologen Jesper Björk Rengbrandt,

Effekten av övergödningen stannar kvar

– Mört och braxen äter djurplankton, alltså små kräftdjur. Och när fiskarna blir för många, blir det väldigt få stora djurplankton kvar som betar alger. Och då blir det mer alger i sjön, säger Jesper Björk Rengbrandt,

Genom att minska antalet mört och braxen ska det bli fler djurplankton och mindre läckage av fosfor. Och det ska förhoppningsvis i sin tur ge ett klarare vatten med mer rovfisk och undervattensvegetation.

– Så får det här en bra effekt kommer vi att försöka använda metoden även i andra sjöar, säger Kenneth Winroth, vattenutredare på Länsstyrelsen.

80 ton fisk ska bort

Under fisket släpps rovfisk som gös, abborre och gädda tillbaka i sjön medan vitfisk som mört och braxen plockas bort.

Klara Vatten AB har beräknat att det bör försvinna cirka 250 kilo vitfisk per hektar i sjön, för att få önskad effekt. Det innebär att totalt 80 ton vitfisk ska bort under 3-årsperioden.

Braxen och mört som mat istället för gödsel

Hittills blir det biogas eller som i det här fallet gödsel på åkrar i närheten av sjön, av all uppfiskad braxen och mört. Men i framtiden hoppas Jesper Björk Rengbrandt, att vi istället ska äta den.

– Braxen och mört är jättegott och finns redan som produkter. De har setts som skräpfiskar, men det är de absolut inte om man gör rätt saker med dem.

Strolången fiskas 15 dagar i höst, 15 dagar nästa år och 10 dagar 2023.