Om bara fem år ska Sveriges alla vattendrag ha god ekologisk status. Det har EU slagit fast. Men ingen verkar tro att det kommer att lyckas. För i dag ser läget dåligt ut i de flesta svenska vattendrag.

En förklaring är att vattenkraften i Sverige till stor del bygger på gamla tillstånd från början av 1900-talet. Då var miljön lågt prioritrerad, jämfört med de vinster man såg med att utnyttja vattnet för energiproduktion. Så mycket som möjligt.

I dag är de flesta av Sveriges vattendrag utbyggda med vattenkraftverk. Den storskaliga vattenkraften bidrar till närmare hälften av vår elproduktion. Men majoriten av alla 2.000 vattenkraftverk är små anläggningar som producerar lite el. Samtidigt har de stor påverkan på djur- och växtliv.

Akut läge

För sjön Yxern i Kalmar län har läget i år blivit akut. Trots en snöfattig vinter och en torr sommar har kraftverksägarna fortsatt att tappa ut stora mängder vatten ur sjön för sin elproduktion. Helt i enlighet med ett gammalt tillstånd, en vattendom från 1938, som gäller än i dag.

Nu har sjön dragit sig tillbaka flera hundra meter ut från land. Det ligger döda musslor överallt där det förut var en sjö.

– Åh det var det värsta! Så det ser ut! Den här stenen du ser, den ska man normalt kunna åka med en båt över, säger Tino Åberg som bor vid sjön och har blivit en frontfigur för kampen om sjön.

Han kliver över de uttorkade näckrosorna som ligger i drivor, direkt på sjöbottnen.

– Det är väl det här de kallar för ”grön el”, fnyser han.

Vattennivån åker jojo

Han har fått vänja sig vid att vattennivån åker jojo upp och ner, i takt med kraftbolagens behov av el. Det ojämna vattenflödet gör det svårt för djur och växter att anpassa sig och överleva. Hela ekosystem rubbas.

Men som rättsläget ser ut i dag kan kraftbolagen tömma sjöar och åar helt lagligt. Trots att det har kommit nya modernare miljölagar de senaste decennierna påverkas inte vattenkraftsbranschen, eftersom de har sina gamla tillstånd att hänvisa till. Och de gäller för evigt. Åtminstone tills de har omprövats. Men omprövning är en process som idag är både omständlig och dyr.

Så medan andra branscher har tvingats ta hänsyn till tuffare miljökrav kan alltså vattenkraftbranschen i princip fortsätta som den alltid har gjort.

En tidsresa i gamla lagböcker

Nils Leine är advokatfiskal på Kammarkollegiet, en myndighet som företräder samhällets miljöintresse. För att kunna tolka de gamla tillstånden måste han fördjupa sig i stadgar, förordningar och lagar från 1766, 1880 och 1918.

– Det är en tidsresa, säger han och bläddrar i några av de gamla lagböckerna.

– Man får använda en tidsmaskin för att åka tillbaka i tiden och även använda lagböcker från den tiden, säger Nils Leine.

Han har till uppdrag att försöka få vattenkraftbolagen att ta hänsyn till moderna miljökrav. Det leder ofta till utdragna processer i domstol där kraftbolagen inte sällan kämpar emot och hänvisar till de gamla tillstånden.

I sjön Yxern har detta dragits till sin spets. Där följer man till punkt och pricka det snart 80 år gamla tillståndet, även när det är uppenbart att tappningen av sjön skadar miljön. Och trots att tillståndet inte följer nutida miljökrav.

Där står till exempel att kraftbolagen ska ta hänsyn till ”roddtrafiken” och ”pråmtransporterna”.

– Men pråmtransporter förekommer ju  inte. Vi flottar inte timmer längre i Sverige. Men domen tar bara hänsyn till de två verksamheter som inte finns längre, säger Nils Leine.

”Tog hänsyn”

Det kommunägda Tekniska verken i Linköping är ett av kraftbolagen som använder Yxerns vatten. Där har bolagets ledning under lång tid beskrivit situationen som bekymmersam. Ändå följer man det gamla tillståndet som man inte anser sig kunna frångå. Tekniska verkens advokat, Mikael Westin, som företräder många kraftverksägare i branschen, anser att man tog hänsyn till alla berörda intressen redan när vattendomen skrevs.

– Den tar upp alla aspekter som finns beträffande de intressen som är förknippade med den verksamhet som bedrivs, förklarar han.

Men då, på 30-talet när domen gjordes, då kunde man väl inte ta hänsyn till nuvarande miljökrav?

– Självfallet kunde man inte ta hänsyn till nutida och framtida miljökrav, men man tog hänsyn till alla krav som gällde enligt lagen.

När kraftbolagen fick tillstånd att tappa Yxern på vatten insåg man redan då att fisket skulle påverkas. Man beslutade därför att kraftbolagen skulle betala en årlig peng för att ersätta den skadan – 400 kronor om året.

Men då tog man ju mer hänsyn till kraftbolagens behov av vatten. Man vägde ju inte in så mycket fiskens behov?

– Jodå, jodå. Det gjorde man, säger Mikael Westin.

När Tino Åberg ser ut över det som en gång var en vattenspegel ifrågasätter han om Yxern ens kan kallas för ”sjö” längre.

– När man gör så här, då är det ingen sjö längre, Då är det ett regleringsmagasin till förmån för ett antal kraftverksägare, säger han.