I tre år jobbade Linda Johansson som sjuksköterska på US i Linköping. Idag har hon slutat och jobbar för ett privat vårdföretag i Östergötland. Högre lön är en förklaring, arbetsmiljön en annan. På US var det ofta obemannade arbetspass och dom delades ut till de sjuksköterskor som var kvar.

– Och då jobbade man redan hundra procent och var redan slutkörd. Ändå var man tvungen att ta mera tider. Jag har inte jobbat speciellt länge jämfört med många andra och ändå kände jag att min gräns var nådd, säger hon.

Räcker inte med höjda löner

Sjuksköterskebristen är en högt prioriterad fråga på US men frågan är om sjukhusen kommer kunna konkurrera med privata vårdgivares löner. Ditte Pehrsson-Lindell är vårddirektör på Universitetssjukhuset i Linköping och hon tror inte att det går att konkurrera bara genom att höja lönerna.

– Vi kan inte nå en så hög lönenivå men vi når en bättre lönenivå. Vi kan konkurrera med andra delar. Det är den totala arbetssituationen som är viktig, säger hon.

Svårt att rekrytera tillbaka de som lämnat

Många sjuksköterskor har uttryckt positiva tankar kring Region Östergötlands satsning på betald utbildning men fortfarande är det svårt att locka tillbaka dom som lämnat för högre löner. Ofta känner de som väljer att lämna sjukhusen att dom sviker. Frågan är vem som har ansvaret för vården, säger Linda Johansson.

– Det kan aldrig vara en enskild medborgares ansvar att tillhandahålla en god och säker vård för alla. Det uppdraget har ju folkvalda politiker åtagit sig. Om de inte fullföljer den uppgiften så ligger ju ansvaret hos dem, säger hon.

Måste se långsiktigt

Christoffer Bernsköld är ordförande för Hälso- och sjukvårdsnämnden och han håller med.

– Vi har ett samlat ansvar och jag har det yttersta ansvaret som regionpolitiker. För att vi på längre sikt ska komma till rätta med det här så tror jag att de långsiktiga satsningar vi nu genomför i sjukhusvården är rätt väg att gå, säger han.