Varje år serveras 260 miljoner måltider i de svenska skolorna och på matsedlarna finner man maträtter med innehåll från en hel världskarta. Men ursprunget på maten är ofta okänt för både elever och kockar.
SVT Östnytts granskning visar att flera skolor importerar mellan 60 och 70 procent av maten. Exakta siffror är svårt att få eftersom lagen inte kräver tydlig märkning av alla produkter.
”Det känns lite onödigt”
I till exempel Söderköping serveras kalops med kött från Tyskland tillsammans med potatis från Holland.
– Det känns lite onödigt, vi kan väl fixa maten här i Sverige istället. Det kommer ut en massa avgaser när de skjutsar maten hit, säger Lisen Hansen, tredjeklasselev på Hagaskolan i Söderköping.
Skolmaten i Söderköping är långt ifrån unik. I Flen serveras chilisås märkt som producerad i Skåne. En närmare titt i tillverkarens register visar att innehållet i själva verket kommer från länder som Kina och Indien.
– Det är inte säkert att ett telefonsamtal räcker för att spåra en råvara, vilket kan göra det frustrerande när man faktiskt vill gå ner på detalj. Det kan ta mig upp till två dagar att hitta rätt land, säger Per Kålbäck, kökschef på Prins Wilhelmgymnasiet i Flen.
Otydligt innehåll
SVT Östnytt har spårat det otydliga innehållet i produkter som köpts in till två utvalda kommuner – Flen och Söderköping – under det senaste halvåret. Undersökningen visar att cirka 64 procent av skolmaten i Söderköping och omkring 66 procent i Flen är importerad.
– Jag tycker vi vuxna måste se på våra ungdomar som vilka medborgare som helst och inte tratta i dom mat som är sämre bara för att de inte har rösträtt, säger Bo Algers, professor på Sveriges lantbruksuniversitet.
Ministern: ”Det förvånar mig inte”
När Lantbrukarnas riksförbund (LRF) nyligen lät spåra importmaten upptäcktes ett stort mörkertal. Det handlar om mat som bereds i Sverige, men troligtvis kommer från utlandet. LRF:s rapport (PDF) pekar på att andelen importerade livsmedel till Sveriges offentliga sektor ligger mellan 50 och 80 procent.
– Det förvånar mig inte. Många kommuner och landsting köper all mat i samma anbud, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson (C).
– Det här är allvarligt och det är ett hot mot den produktion vi har i Sverige och som vi har värnat om, säger Christina Enudd Nordström, projektledare på organisationen Hushållningssällskapet.