Upp till kamp för slöjden

Uppdaterad
Publicerad

En ledarartikel i Expressen har skapat ett upprop med tillverkning av smörknivar och elever på en skola i Kisa har hängt på.

Expressens ledarskribent Ann-Charlotte Marteus ifrågasatte slöjdens berättigande och undrade hur många smörknivar Sverige tål. Hon undrade varför man ska göra smörknivar och nallebjörnar när det finns viktigare ämnen att lära sig så som kinesiska eller programmering.

Smörknivar med budskap

Detta var upprinnelsen till ett upprop som startades på Facebook. Man uppmanade elever i landets skolor till att tillverka smörknivar med budskap och skicka till ledarskribenten. På Facebooksidan syns redan över 100 smörkknivar i olika material redo att skickas. Såväl klassiska smörknivar som sådana som är tovade i garn.

Kisa hängde på

Andreas Sebring som är lärare i trä- och metallslöjd på en skola i Kisa hängde på uppropet och hans elever har nu slöjdat smörknivar på löpande band för att skicka in. Andreas Selbring håller inte alls med det som Marteus skriver i sin ledare. Han tycker tvärtom att slöjden är viktig eftersom den faktiskt inkluderar fler ämnen än just slöjd. Han menar att ledarskribenten på Expressen har en gammal syn på vad slöjd är.

– Idag intergreras alla ämnen i slöjd, det handlar inte bara om att skapa redskap, säger Andreas Sebring till SVT Nyheter Öst.

Under lektionen som SVT Nyheter Öst är med på tas bland annat skövlingen av regnskog i Amazonas och argumentationsteknik upp.

Olika budskap

Det är bara fantasin som sätter gränser i hur smörknivarna kan tillverkas.

– En elev valde att skriva ”Vad är det för likhet mellan Expressen och en smörkniv? Båda är bra på att bre på.”

Ann-Charlotte Marteus på Expressen kommenterar Slöjdupproret såhär:

– Jag drog på munnen när jag såg det. Jag tyckte det var uppfriskande att folk engagerar sig, säger Marteus till SVT Nyheter Öst.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.