Jenny har de senaste fått bevittna har institution efter institution inte klarat av att hjälpa hennes son Liam, som har autism, adhd och är mycket utåtagerande. Jenny skulle önska att ordentlig hjälp sattes in mycket tidigare och att den var inriktad på hela familjen.
– Alltså den hjälpen finns inte. Medan sen när man blir placerad på kanske HVB-hem som kanske kostar upp till 10 000 kronor om dagen – då satsar man det på barnet, istället för att kanske börja hjälpa familjer mera att klara av vardagen, så skulle man ju kanske kunna få det att fungera, säger hon.
Behöver andra vårdformer
Den statliga ungdomsvården, Sis, expanderar kraftigt och regeringen satsar 900 miljoner under en femårsperiod på fler vårdplatser där. Men Barnombudsmannen menar att Sis inte kan vara svaret på alla problem.
– Vi måste hitta andra former. Och idag lägger vi inte tillräckligt fokus anser jag på att utveckla de andra formerna av boenden för barn och unga, boenden som inte är låsta. Och där man heller inte har rätt att använda tvångsåtgärder i form av isolering exempelvis, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, utredningschef Barnombudsmannen.
Ska samla kompetensen
– Vi behöver en ny typ verksamhet som kan integrera det som Sis gör, det som barn- och ungdomspsykiatrin gör och det som kommunen gör och ha det samlat i samma hus, säger Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på Sveriges kommuner och landsting, där man nu håller på att utveckla en ny vårdform.
– Det är samma princip som för barnahus, där brottsutsatta barn kan få hjälp från alla instanser, till exempel polis, psykiatri och socialtjänst, på samma ställe. Jag tror att det går att utveckla gemensamma verksamheter som gör att barnen inte behöver flytta. Vi kommer att sätta igång att jobba med det här direkt efter jul och jag tror att det kan gå, säger hon.