– Lite rädd att det skulle bli för varmt, eller att jag skulle börja brinna, säger soldaten Ida Lyckner, 19 år och från Eskilstuna.
Napalm och olyckor
Den här dagens övningar är en del av de skyddskunskaper de värnpliktiga behöver. En av övningarna går ut på att släcka en brinnande människa.
På de dockor det övas på har övningsledaren smetat ut napalm. En form av gelé som brinner och är svår att skrapa av sig. Amerikanerna använde sig av det i Vietnamkriget.
Används sådana stridsmedel idag?
– Jag kan inte svara på det, men det handlar inte bara om stridsmedel. Det kan också vara drivmedelsbränder och olyckor som sker, säger översergeant Daniel Friberg, som höll i övningarna.
Spännande med värnplikt
Ida Lyckner är värnpliktig och har alltså inte valt det militära frivilligt.
– Känns spännande. Lite läskigt, men kul.
Var det självklart att göra värnplikten när du blev uttagen?
– Nej, inte alls. Men efter att ha funderat kände jag; om jag inte gör det nu kommer jag ångra mig.
”Större allvar”
Den ryska attacken på Ukraina har påverkat både intresset för försvaret och själva utbildningen.
– Det är ett större allvar, mer på riktigt nu än tidigare, säger Daniel Friberg.
– Fler verklighetsbaserade övningar, kanske. Kriget är ju i vårt närområde. Fler behöver vara beredda snabbare, menar Ida Lyckner.
Se dramatiska bilder i videon och få reda på vilken övning som befälet anser viktigast.
Napalm
napaʹlm (amerikansk engelska, av naphtenate ’naftenat’ och palmitate ’palmitat’), blandning av aluminiumsalter (aluminiumtvålar) av naftensyra och alifatiska fettsyror (t.ex. palmitinsyra) från kokosfett.
För användning som brandstridsmedel förtjockas bensin och olja med 4–12 % napalm varvid en gel bildas. Den sprids med eldkastare eller bomber, har god vidhäftningsförmåga och vållar på människor djupa, mycket svårläkta brännsår. Förbränningstemperaturen kan genom ytterligare tillsatser höjas från 675 °C till 1 000 °C.
Napalm utvecklades i USA som brandstridsmedel främst för eldkastare och bomber under andra världskriget och användes såväl mot civila som militära mål i Tyskland och Japan samt senare i stor utsträckning i Vietnamkriget.
Källa: Nationalencyklopedin
Värnplikt idag
Efter att ha varit vilande sedan 2010 återupptogs en del av värnplikten 2014, då redan krigsplacerade kunde kallas till repetitionsutbildningar. Från 2018 utökades värnplikten och nu mönstras årligen ett stort antal 18-åriga män och kvinnor för grundutbildning.
Utbildningens längd är mellan 6 och 15 månader. Den första delen utgörs av så kallad grundläggande militär utbildning (GMU) och pågår i tre månader. Den följs av en befattningsutbildning på upp till 12 månader.
Utöver grundutbildning omfattar värnplikten även repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring.
Källa: Försvarsmakten