Foto: SVT

200 Malmöpoliser i yttre tjänst får kroppskameror

Uppdaterad
Publicerad

Ett nytt projekt ska utrusta poliser i fem lokalpolisområden i Sverige med kroppskameror. Malmöpolisen blir först ut och 200 poliser i yttre tjänst får kameror på sina uniformer.

– Vi är precis i uppstarten och har utbildat ett mindre antal, säger Mats Karlsson, biträdande polisområdeschef i Malmö.

Båda Malmös polisområden ska vara med i polisens projekt. De andra tre områdena ligger i Stockholm, Rinkeby, Botkyrka och Södertälje. Kroppskamerorna ska bäras på överkroppen och det är bara polisen som har den på sig som kan styra inspelningarna av ljud och bild.

– Kameran kommer att vara personlig och knuten till den enskilda polisen som tjänstevapnet, säger Mats Karlsson.

Kan användas som bevis

Materialet som samlas in ska förebygga och förhindra brott men också kunna användas som bevis i utredningar.

– Det insamlade materialet tankas in automatiskt och om en förundersökningsledare behöver ta del av något så måste de begära ut det av en liten grupp människor som har åtkomst till filmerna, säger Mats Karlsson.

Polisens nationella operativa avdelning, NOA, håller i pilotprojektet som ska pågå hela 2018.

– Vi tror att kroppskamerorna bland annat kommer att minska våldet mot polisen. Filmmaterialet kan naturligtvis också utgöra en viktig del i bevisningen i utredningsarbetet. Det har vi redan sett och kommer att se mer av, säger Anders Hall, utvecklingschef vid polisens nationella operativa avdelning.

Regleras inte av lagen

Fasta övervakningskameror och kroppskameror regleras av olika lagar, kameraövervakningslagen och polisdatalagen. Skillnaden mellan dem är att kroppskamerorna inte behöver tillstånd.

– Jag hoppas att det här ska leda till att vi kan säkerställa bevis när polisen hamnar i utsatta situationer. Till exempel när en gärningsman slåss och det samtidigt händer något i närheten, då kan vi dokumentera hela händelsen, säger Mats Karlsson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.