Utvecklingen oroar såväl redaktionsledningar som mediaforskare. ”Obalansen är inte bra, i en demokrati behövs de som granskar makten och det gör inte kommunikatörerna”, konstaterar Lars Nord, professor i kommunikationsvetenskap.
Under de senaste fyra åren har flera stora sparpaket genomförts på de skånska redaktionerna. Hösten 2011 fanns det över 600 journalisttjänster på tidningarna, idag har minst 250 journalister fått gå enligt nyhetsbyrån News Öresund. Dessutom har TV4 har lagt ned sin regionala redaktion.
Samtidigt anställs allt fler kommunikatörer i kommuner, regioner och myndigheter.
I Malmö stad arbetar 130 och i Helsingborg omkring 80, inräknat de kommunala bolagen.
– Samhället idag är ett kommunikationssamhälle, medborgarna kräver att vi ska berätta vad vi gör och inte gör, fastslår Anders Mellberg, kommunikationsdirektör i Malmö stad. En kommunikatör jobbar med att smörja organisationen så att den blir kommunikativ.
Behövs information från flera källor
En liknande beskrivning ger Micco Grönwall, kommunikationsdirektör i Helsingborgs kommun.
– Vår uppgift är att kommunicera om det som kommunen gör – efter att de politiska besluten är fattade, sammanfattar han.
Anders Mellberg påpekar att han ibland väljer att berätta ”den variant av situationen som är mest fördelaktig för organisaitionen”.
Lars Nord, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid mittuniversitetet, betonar att medborgarna behöver information från flera oberoende källor.
– Om det blir en obalans, allt färre journalister, så kan det leda till att vi inte får den granskning vi behöver. Istället matas vi med tillrättalagda bilder som bara belyser de positiva sidorna av en verksamhet.
Gav positiv bild
Tidigare i år granskade Helsingborgs Dagblad ett stort antal pressreleaser från Helsingborgs kommun och fann att de gav en huvudsakligen positiv bild av verksamheten.
– Vi tittade på 400 och det var en skönmålad bild av Helsingborg som presenterades, det fanns inte ett moln på himlen, konstaterar Lars Johansson, chefredaktör på HD.
Micco Grönwall, kommunikationsdirektör, slår ifrån sig.
– Jag förstår ordet skönmåla, men jag känner inte igen mig. Det antyder att vi skulle ljuga och det gör vi inte, säger han.
Oroas över ojämvikt
Sydsvenskans chefredaktör Pia Rehnquist är oroad över att kommunikatörerna kan komma att alltmer ”sätta dagordningen”.
– Idag dag finns det fler kommunikatörer i de myndigheter och organisationer som tidningen granskar än vad det finns journalister på redaktionen. Och ändå är det här en av landets största redaktioner med 150 medarbetare.
Lars Johansson på HD delar hennes oro.
– Tittar man på Helsingborgs kommun finns där kanske 7-8 gånger så många kommunikatörer som det finns reportrar här på tidningen. Så det är klart att det blir en ojämvikt.
”Kan försöka dölja det som är obehagligt”
Kommunikationsdirektör Anders Mellberg ser dock inget samband mellan en krympande journalistkår och den växande skaran kommunikatörer.
– Om vi blir bättre leder inte det till att något annat blir sämre. Jag ser däremot en risk med att det blir allt svårare att få in pengar till seriös journalistik. Det är fara för det demokratiska samhället.
Lars Nord, kommunikationsprofessor, anser att risken är stor att negativa sidor av de kommunala verksamheterna aldrig kommer fram om kommunikatörerna har informationsmonopol.
– Man kan försöka dölja det som är obehagligt. Vi får inte lika många negativa nyheter och då får jag som medborgare inte en lika sann och relevant bild av verkligheten.
Pia Rehnquist konstaterar att förskjutningen – fler kommunikatörer – färre journalister – sker långsamt och smygande och därför riskerar att inte uppmärksammas tillräckligt.
– Den gör demokratin sämre. Och jag är rädd för att utvecklingen fortsätter samtidigt som politiker inte förstår vad den innebär över tid.