Den stora översvämningen år 2002 blev en stark varningsklocka som larmade om Kristianstads utsatta läge i kommande klimatförändringar. Och skyddsarbetet som inleddes när vattnet sjunkit undan har gett resultat. Kristianstad är nu bäst i Sverige på klimatanpassning.

Klimatet förändras, och till detta har människorna inte mycket mer än att anpassa sig. Ett ansvar som till stor del vilar på kommunalt engagemang. För att mäta graden av detta, har en stor kartläggning gjorts av klimatanpassningsarbetet i samtliga svenska kommuner. Bakom undersökningen står bland annat branchorganisationen Svensk Försäkring och IVL Svenska miljöinstitutet. Över hälften av kommunerna valde att delta i projektet, och när resultatet nu sammanställts visar sig Kristianstad varit den kommun som kommit längst.

”Årligen investerar kommunen ett antal miljoner i klimatanpassning, bland annat för att bygga skyddsvallar och pumpstationer”, står bland annat att läsa i rapporten.

Skyddsvallen nära att brista

I Kristianstad är miljöstrateg Lennart Erfors en av de drivande krafterna i kommunens klimatanpassning.

– Den är en mycket prioriterad fråga här, det har det varit ända sedan det allvarliga läget 2002 då det befarades att skyddsvallen skulle brista. Arbetet har pågått sedan dess, och gör så fortfarande, säger han.

En stor del av detta arbete är bygget av vallar. Uppförandet av en ny vall pågår för fullt, och beräknas stå klar om knappt ett år. Och år 2020 beräknas allt planerat arbete med klimatanpassning i kommunen vara klart. Då kommer åtgärderna ha kostat runt 300 miljoner kronor.

Kustkommuner mest angelägna

I den rikstäckande kartläggningen som gjorts av kommunernas klimatanpassning har flera olika faktorer studerats. Bland annat hur långt kommunerna kommit med att identifera de risker som finns, och vilka anpassningsmetoder man hittills valt att ägna sig åt. På åttende plats i ligan hittas Lomma, tätt följt av Trelleborg. På plats tretton hittas Helsingborg, och sedan är det slut på Skånska kommuner i rankingen över de 20 bästa kommunerna.

Inte helt oväntat är större kommuner bättre än mindre på klimatanpassande åtgärder, vilket av rapportförfattarna ser som en fråga om resurser. En stor skillnad syns även beroende på kommunernas geografiska läge, där kustkommuner är mer angelägna än inlandskommuner att lägga ned krut på klimatanpassning. Flera skånska kustkommuner har dock valt att inte delta i kartläggningen, bland dem några av de mest hotade kustkommunerna.