Metoden lyfts fram på Forskningens dag som arrangeras i Malmö och Lund, som en av flera möjliga behandlingar när antibiotika blir alltmer verkningslöst.

I Wallenberglaboratoriet jobbar Anders P Håkansson, professor vid Lunds Universitet, med resistenta bakterier som kan orsaka svåra infektioner hos nyfödda barn, neonatal sepsis. Sepsis kallades tidigare blodförgiftning.

– Det är väldigt allvarligt och har väldigt hög dödsrisk, säger han.

Dock är det ibland svårt att hitta rätt antibiotika som inte blivit verkningslös.

– Det är en problematik med antibiotikaresistens att vi inte vet vad vi ska börja behandla med.

Alternativa strategier

Det är inte särskilt lönsamt att utveckla nya antibiotika idag, säger han och även om det skulle ske, så tar det inte mer än ett halvår innan resistens har utvecklats mot det nya läkemedlet.

Anders P Håkansson forskar kring att försöka göra resistenta bakterier känsliga för de antibiotika som redan finns.

– Så att vi fortfarande kan använda den arsenal av antibiotika som vi har använt under lång tid, säger han.

Bakterierna blir känsliga igen

Forskningen handlar om en så kallad känsliggörare – ett bröstmjölksprotein som är döpt till HAMLET.

– När man tillsätter den till bakterier så gör den bakterierna känsliga för den antibiotika som de är resistenta mot.

Han arbetar med resistenta bakteriestammar som orsakar svåra infektioner som sepsis, men även lunginflammation, halsfluss och hudinfektioner blir känsliga för antibiotika igen.

– Vi visste redan att amning skyddar mot infektioner hos barn och tänkte då att det måste finnas någonting i mjölken som har någon typ av antibakteriell effekt.

Mer än 33 000 människor dör varje år i Europa som en direkt följd av att ha drabbats infektioner på grund av antibiotikaresistenta bakterier. Detta enligt en studie som presenteras i vetenskapstidskriften The Lancet.