Mellan Värnhemstorget i Malmö och Stortorget i Lund är gång- och cykelvägen idag cirka 17 kilometer. Det är en snirklig väg med många korsningar och trånga passager. Idag används hela eller delar av sträckan av nästan 2800 personer. 88 cykelolyckor och totalt 140 personer har skadats längs vägen mellan 2006-2015.
Sedan en tid tillbaka arbetar Trafikverket med två parallella projekt för att förbättra cykelförbindelsen mellan Malmö och Lund. Det ena handlar om att rusta upp den befintliga banan längs Gamla Lundavägen och det andra projektet har nu mynnat ut i två förslag på snabbcykelstråk.
Lite utanför eller rakt igenom
Det ena förslaget, järnvägsstråket, följer järnvägen genom tätorterna. Det andra, ett västligt stråk, sträcker sig väster om järnvägen och gör en båge utanför tätorterna.
– Det västliga stråket har färre hinder, färre folk i rörelse, färre korsande vägar och utfarter. Det sträcker sig i utkanterna av orterna. Det är en kilometer längre än järnvägsstråket men har ändå något kortare restid, säger Nina Hydbom-Drennan projektledare på Trafikverket, till SVT Nyheter Skåne.
Alternativet som löper längs järnvägen tar cyklisterna centralare genom orterna men innebär fler stopp och hinder framför allt i Arlöv och Malmö.
Det finns också ett förslag på att kombinera de två stråken med växling vid exempelvis Alnarp.
Snabb och säker cykelpendling
Trafikverket beräknar restiden på det 14 km långa järnvägsstråket till 46 min för genomsnittscyklisten och 39 minuter för snabbcyklisten. Den västliga sträckan är 15 km lång men beräknas gå en minut fortare än järnvägsstråket.
Tanken med en snabbcykelväg är att skapa större möjligheter för pendlare att välja bort bilen och istället erbjuda dem ett säkert alternativ för snabbcykling. Det föreslagna cykelstråket ska vara ett komplement till den befintliga och mer traditionella gång- och cykelvägen som finns utmed väg 852 idag.
– Med ett snabbcykelstråk mellan Malmö och Lund vill vi öka möjligheten att välja cykel och öka statusen för cykling.
Kunna cykla bredvid varandra
I båda förslagen börjar stråket på Hornsgatan i Malmö och slutar vid nya Klostergården C i Lund. Planen är att det ska finnas gott om plats på banan där man cyklar.
– Tanken är att vi ska skapa en bredare väg så att man ska kunna cykla två i bredd och att man ska kunna cykla om. Vi har utrett en standard bredd på 4,5 meter, säger Nina Hydbom-Drennan.
Enligt henne är projektet unikt i Sverige men finns det liknande cykelvägar i Holland och Danmark.
– I Sverige har vi inget liknande stråk än så länge.
Finansieringen är ännu inte säkerställd men om allt går i lås beräknas snabbcykelvägen mellan Malmö och Lund vara klar senast 2023. Och om det blir av, beräknas antalet användare uppgå till 5200 på sträckan, enligt Trafikverket.
Samrådsmöten om snabbcykelstråket:
Tisdag 7 februari klockan 16-19 på Församlingsgården, Stationsstigen 14, i Hjärup.
Onsdag 8 februari klockan 16-19 på Klostergårdsskolan, Nordanväg 13, i Lund.
Torsdag 9 februari klockan 16-19 på Medborgarhuset, Kärleksgatan 6, i Arlöv.
Mer information om förslaget finns på Trafikverket.se/snabbcykelstrak
Snabbcykelstråk
Ett snabbcykelstråk består av flera cykelvägar i ett område som tillsammans gör det möjligt att ta sig fram snabbt och säkert på cykel. Begreppet snabbcykelstråk betonar att en cyklist på stråket kan uppnå en genomsnittshastighet som är högre än vanligt. Denna högre snitthastighet nås framför allt genom färre hinder och stopp samt genare vägar.
Längs en snabbcykelväg ska du du kunna cykla riktigt fort, ca 20 km/h i tätortsmiljö och upp till 40 km/h utanför tätorterna. Korsningar byggs bort, en omkörningsfil byggs och på utsatta ställen kan även vindskydd sättas upp. Mellan Malmö och Lund kommer man att kunna cykla på ca 40-50 min.
Utöver restidsvinster ska snabbcykelstråket vara trafiksäkert med begränsade konfliktpunkter mellan cyklister och motorfordon.
Snabbcykelstråket ska attrahera nya cyklister, men även erbjuda nuvarande nyttjare en snabb, gen, bekväm och säker förbindelse. Det ska vara utformat för olika typer av cyklar, exempelvis liggcykel, elcykel och snabbcykel.
Källa: Trafikverket