Om djurförsök i Sverige
I det nya djurhuset, som kallas för CMU (Centre for Comparative Medicine), finns en kapacitet för 9 000 djurburar för möss i avel. Enbart 2 500 används i nuläget. Huset beskrivs som ultramodernt med de rätta förutsättningarna för just djuravel och ligger i utkanten av Brunnshög, alldeles intill MAX IV.
Totalt har Lunds universitet en kapacitet på 23 000 burar och knappt 4000 av dem är i bruk just nu.
Negativa effekter för forskningen
2015 kom man inom den medicinska fakulteten fram till att djurförsöken skulle öka, 2017 tillsattes projektgruppen och 2019 togs beslutet.
2022 stod CMU klart och belastar nu medicinska fakultetens ekonomi rejält, något som ger negativa konsekvenser för både forskare och fakulteten, enligt rapporter som SVT Nyheter Skåne tagit del av.
Inte samma minskning i resten av Sverige
Maria Björkqvist som är dekan på den medicinska fakulteten menar att minskningen av djurförsök på Lunds universitet är en del av den nationella trenden mot allt färre djurförsök.
– Vi har blivit bättre på att använda färre djur, säger hon.
Men det går inte att se i den inkomna statistiken till Jordbruksverket. Inte heller när SVT Nyheter Skåne har pratat med de olika lärosätena runt om i Sverige syns samma trend.
Halverats i Lund/Malmö
Däremot kan man se att i Lund/Malmö-området så har förstagångsanvändningen av djur i djurförsök minskat drastiskt och i princip halverats mellan 2021 och 2022 då CMU stod klart.
Samtidigt dubblerades priserna för forskare att husera försöksdjur i Lund.
– Vi jobbar med att sänka burpriserna och har infört sänkningar från januari i år, säger Maria Björkqvist.
”Det kommer bli tufft”
Nu ska stora besparingar göras fram till 2027. Dels ska ett av de fyra djurhusen bort men även personal måste försvinna.
– Många arbetar hårt just nu för att genomföra förändringarna och omdimensioneringen vi nu är inne i. Så vi måste skala ner efter det behovet vi har, säger Maria Björkqvist.
Lunds universitets ekonomi – en snabb fördjupning:
Flera delar av Lunds universitet brottas just nu med en tuffare ekonomisk situation. Det framkommer i en intern granskning som har gjorts.
Vad ligger bakom den sämre ekonomin?
- Kostnaderna har ökat för lokaler och personal.
- Kostnaderna för samfinansiering av forskning har ökat.
- Stora satsningar som planerades när ekonomin såg bättre ut och som nu genomförs belastar.
- Ökade räntekostnader.
- Ett urholkat statsanslag.
Vilka är drabbade?
Juridiska fakulteten, Ekonomihögskolan, Konstnärliga fakulteten, Humanistiska och teologiska fakulteterna, LTH, Naturvetenskapliga fakulteten, Medicinska fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten har alla ekonomiska bekymmer som de måste lösa på olika sätt inom olika verksamheter.
Vad ska göras/har gjorts?
- Reducera personalkostnaderna genom att ta in färre vikarier, inte tillsätta pensionsavgångar i vissa fall, färre nyrekryteringar, uppsägningar av personal pga arbetsbrist.
- Minska lokalkostnaderna genom att bli mer platseffektiva och avbryta hyreskontrakt i vissa fall.
- Flera utbildningar har minskat kursutbudet eller planerar att minska det.
- Pausat antagningen av doktorander eller minskat antal tjänster.
Källa: Granskning av hanteringen av en försämrad ekonomi, Lunds universitet