I Skåne har de främst använts i Malmö. Vid Rosengårdskravallerna till exempel användes de så att misstänkta för upploppen kunde straffas och andra misstänkta kunde strykas från utredningen eftersom de var oskyldiga. I de flesta fallen används de för att leta efter försvunna personer men polisen har också använt dem under Operation Rimfrost (en polisoperation 2019, riktad mot gängkriminalitet).
– Det var en del av det brottsförebyggande arbetet. Då är det upplysningsplikt vilket vi har skyltat med, säger Anders Wiberg, polisintendent på polisen i region syd.
”Ska inte känna sig övervakad”
Polisen ser drönarna, eller UAS (Unmanned Aerial System) som de även kallas, som ett komplement till polisens operativa och brottsförebyggande arbete. Drönarnas kameror ska följa kameraövervakningslagen och själva fordonet regleras av Transportsstyrelsens lagar. Men det ska inte ses som någon allmän övervakning.
– UAS-en skapar först och främst trygghet för medborgarna. Det är ett sätt att hjälpa polisen i det förebyggande och operativa arbetet sen är det viktigt att vi är väldigt noga med intresseavvägningar, när och hur vi använder dem. Man ska inte känna sig övervakad på det sättet, säger Anders Wiberg.