Det är dagen före skolavslutningen. Om en stund väntar en prestigefylld fotbollsmatch mellan niorna och lärarna. Vi får en chans att prata med Nader Kreidli och Omar El-issa om vad som kan ligga bakom betygslyftet på Rosengårdsskolan.

– När jag började sjuan hade jag målet att komma in på gymnasiet, men det kändes svårt. Av äldre kompisar fick jag fick höra allt man behöver kunna. Men lärarna sa att jag kommer att klara det och sedan hjälpte de mig, säger Omar El-issa.

Omar har gått på skolan sedan årskurs 1. Nader däremot kom dit i sjuan.

– Lärarna har hjälpt mig mer här än på min gamla skola och jag har jobbat hårdare, säger Nader Kreidli.

Rosengårdsmodellen en del av framgångsreceptet

Högstadiet lades ner 2013 på grund av den stökiga miljön på skolan som påverkade både personal, elever och betygen. Bara 28 procent av niorna var behöriga till gymnasiet. 2019 öppnades högstadiet igen och nu när den första kullen går ut är en förklaring till framgångarna den så kallade Rosengårdsmodellen.

– Rosengårdsmodellen handlar om struktur, tydlighet och delaktighet för eleverna och det ligger mycket hårt arbete bakom de här betygen, säger rektor Cecilia Larsson Ståhl.

I nivå med betygssnittet i Malmö

80 procent är alltså gymnasiebehöriga nu och om man räknar bort nyanlända elever blir siffran 86 procent. Det gör att skolan är i nivå med betygssnittet i Malmö. Förra läsåret var 83,7 procent av stadens niondeklassare behöriga till gymnasiet.

Både Nader och Omar är behöriga till gymnasiet. Under sommaren får de reda på om de kommer in på sina förstaval.

– Jag vill gå ekonomiprogrammet och det ser ljust ut. Mitt mål är att bli fastighetsmäklare, säger Nader Kreidli.

– Jag har sökt naturprogrammet och vill bli molekylärbiolog eller i andra hand läkare, säger Omar El-issa.