Berguven har brett mellan vingarna och dess vingspann kan bli nästan 170 centimeter. När den jagar, använder den livsfarliga elstolpar som sittplatser.

– Om fågeln får kontakt med två oisolerade elledningar, dör den direkt. Så det vi gör, är att vi sätter plasthöljen runt oisolerade luftledningar kring elstolpar vid deras häckningsplatser, säger Erik Häggsgård, chef för teknik och planering på Kraftringen.

Ska kunna häcka elsäkert

De skånska berguvarna har fem häckningsplatser spridda över hela Skåne.

Inom en radie på två kilometer runt häckningsplatserna förses nu alla oisolerade luftledningar vid elstolpar med skyddande plast.

– Vi hoppas förstås att det här arbetet leder till att dödligheten hos de skånska berguvarna minskar och att populationen ökar, säger Arne Hegemann, ordförande för Skånes Ornitologiska Förening, som även samarbetar med E.ON och lokala elbolag.

Men arbetet med att skydda den skånska berguven tror han är en långsam process och effekterna av kraftbolagens åtgärder kommer märkas först om några år.

Skogens sköra art

Enligt föreningen finns det idag ungefär 20-25 berguvsrevir i Skåne. I antal individer räknat betyder det cirka 40-50 vuxna berguvar och ett tjugotal ungfåglar som ännu saknar revir.

– Bara förra året hittade vi fyra döda berguvar under elledningar. Men mörkertalet är antagligen stort. Det finns över 100 000 elstolpar i Skåne och de flesta står i skog eller på jordbruksmark, säger Arne Hegemann.

Berguven försvann från Skåne på 1940-talet men på 1980-talet började man föda upp och släppa ut berguvar och en population etablerade sig igen. Men den skånska berguvstammen är ännu liten, instabil och behöver skyddas.