På 1970-talet företrädde han trädgårdsmästaren Carl Johan Ahl i en rättsprocess som senare ledde till den stora skandalen på BT Kemi. I fredags publicerade Staffan Michelson sin doktorsavhandling om hur enskilda personer kan bädda för en mer hållbar samhällsutveckling.

– Jag tror att vår framtid är väldigt beroende av tänkande, aktiva och modiga människor på alla plan, både de med mycket och de med lite makt, säger Staffan Michelson.

Odlare banade vägen

Han har kartlagt förutsättningarna för enskilda att med civilrätten som instrument göra att samhället anpassas i enlighet med FN:s sjutton hållbarhetsmål. Som exempel tar han upp de unga alternativodlare som gick samman för att de ville se fler som lämnade bekämpningmedel och uppbundna kor bakom sig, och tillsammans bildade KRAV-märkningen.

– De själva trodde på idéerna och bildade ett handelssystem som säkerställde att det var meningsfullt att tillämpa vissa principer, de bildade ett regelverk som man ska uppfylla för att få en KRAV-märkning och har nu avtal med kontrollföretag, säger Staffan Michelson.

Civilrätt som samhällsförbättrare

I avhandlingen går Staffan Michelson igenom tre möjligheter som man kan ta till om man vill agera för ökad hållbarhet. Dessa är regelverk, avtal och rättsprocess.

– Man kan ta civilrätten till hjälp genom att gå i konfrontation med de som kränker mina rättigheter. BT Kemi är ett illustrerande exempel på civilrättens kraft i samhället, säger Staffan Michelson.

Nu hoppas han att människor ska lära sig mer om hur sådana processer fungerar, för att samhället ska utvecklas i en mer hållbar riktning.

– Jag tror inte att vårt samhälle klarar av utvecklingen om vi överlämnar allt beslutsfattande till politiker och myndigheter och bara ser hur det går, säger Staffan Michelson.