Till vänster bild på ciderhyllan på ett systembolag, till höger bild på Karl Sjöström som uttalar sig i videon.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Karl Sjöström har ganska starka åsikter om den cider som traditionellt tillverkas i Sverige – hör honom i videoklippet. Foto: Erika Dahlin Jönsson/SVT

EU-förslag kan tvinga svensk cider byta namn – men en del tillverkare i Skåne jublar

Publicerad

Förslag om en definition om vad som får kallas cider gör att oron bubblar i den svenska dryckesbranschen. Flera skånska cidertillverkare är däremot mer positiva.

– Ett steg i rätt riktning, säger Karl Sjöström, en av grundarna till dryckestillverkaren Fruktstereo.

I nuläget saknas en formell definition av drycken cider – men det kan det bli ändring på. EU-kommissionen vill införa en standard – och i det utkast till förslag som presenterats föreslås att cider behöver innehålla minst 50 procent fruktjuice för att få kallas just cider.

Det skulle innebära att mycket av den svenska cider som säljs på Systembolaget i dag – men som också i stora volymer exporteras utomlands – inte skulle få kallas cider, då den endast innehåller 15 procent fruktjuice.

”Döden för svensk cider”

Flera stora dryckesproducenter har uttryckt oro – till exempel har Åbro bryggeri uttalat sig i Vimmerby tidning. I en artikel i Dagens Industri kallar Richard Bengtsson, chefsbryggmästare på Spendrups, förslaget för en katastrof:

– Det skulle innebära döden för den sötade cider som kallas ”Swedish cider”, säger han.

Han kallar svensk cider för ”alkoläsk”

Men flera skånska cidertillverkare som SVT pratat med är däremot positiva till förslaget.

Karl Sjöström på Fruktstereo hoppas det ska bidra till att fler ser potential i de svenska – och kanske främst skånska – fruktodlingarna.

– Vi har en lång odlingssäsong här. Ju kortare säsong desto mer stressad blir frukten, och inte lika smakrik. I många andra länder är säsongen för kort för att odla riktigt smakrik frukt, säger Karl Sjöström.

I videoklippet får du bland annat höra Karl Sjöström kalla den traditionella svenska cidern för ”alkoläsk”.

Kiviks musteri: Både för- och nackdelar

På Kiviks musteri ser man både för- och nackdelar med förslag på ny definition. Just kravet på 50 procent fruktjuice ser de fördelar med – men oroas över en annan del av diskussionen.

– Det finns en risk i att det blir för likriktat och uppstramat. Man pratar om att för att få ha en specifik märkning ska cidern va gjord på ”cideräpplen” och ”ciderpäron” – men man definierar inte vad det är för äpplen och päron. Här i dag odlar vi över 50 olika sorter som vi gör must och cider på, säger Anna Säfström, kommunikationschef på Kiviks musteri.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.