Yrkesfisket i Europa har begränsats på många sätt, för att rädda hotade bestånd av arter som ofta fiskats för mycket.
Men när EU-länderna nu förhandlar om nya regler för att hålla koll på fisket, sätts även ett fokus på fritidsfisket i hav och längs kuster. Insjövatten berörs inte.
Förhandlingarna har utgått från ett förslag EU-kommissionen lade fram 2018. Där förespråkades att medlemsstaterna skulle bli skyldiga att ha ”ett system för kontroll av deltagare i fritidsfiske”, och att samla in information om fångsterna.
Dessutom föreslogs registrering av fartyg som används för fiske av arter som EU aktivt försöka rädda med bevarandeåtgärder. Dit hör just nu torsk i Östersjön och havsabborre på västkusten. Men fler arter i svenska vatten kan tillkomma.
– EU-kommissionen har visat större och större intresse för att reglera fritidsfisket och besluta om förvaltningsåtgärder, säger Håkan Carlstrand, utredare på Havs- och vattenmyndighetens enhet för fiskereglering.
Sverige vill bromsa
Sveriges ståndpunkt i de pågående förhandlingarna är att EU bara ska reglera fritidsfiske i undantagsfall.
”När det gäller förslag om fritidsfisket motsätter sig regeringen generella bestämmelser för fritidsfisket på EU-nivå, eftersom förvaltning av fritidsfisket i första hand är varje medlemsstats ansvar”, skriver Simon Andersson, pressekreterare hos landsbygdsminister Jennie Nilsson, i ett mejl till TT.
Men den åsikten har Sverige hittills inte fått gehör för. I ett nu aktuellt förslag inom EU:s förhandlingar är registrering av fritidsfiskare ersatt med krav på att medlemsstaterna samlar in data om hur stora fångsterna är. Kravet på registrering av alla fartyg som fiskar arter med bevarandeåtgärder finns dock kvar.
– Som lagförslaget är skrivet just nu skulle det innebära att om jag paddlar ut i kajak och fångar en torsk, så skulle jag behöva registrera min kajak, säger Glenn Douglas, fiskerikonsulent på organisationen Sportfiskarna, som har över 60 000 medlemmar.
Charterbåtar
Han beskriver ett sådant register som ”omöjligt”.
– De förstår inte hur många i Sverige som äger en liten båt och går ut och fiskar, tror Glenn Douglas.
Enligt hans bedömning vill EU i första hand få bättre koll på charterbåtar med fritidsfiskare som exempelvis fångar tonfisk i Medelhavet. Liknande verksamhet finns i Öresund och på svenska västkusten efter torsk. En god tanke, enligt Sportfiskarna.
– Men skapa då kategorin ”charterbåtar”, där företag som tar ut gäster på havet blir tvungna att rapportera sina fångster, tycker Glenn Douglas.
Ja till rapportering
Det är bättre att registrera fritidsfiskare än båtar, anser Sportfiskarna.
-Vi är inte emot att det finns ett system där man rapporterar sina fångster. Om en art är hotad, måste alla dra sitt strå till stacken, säger Douglas.
Han förutsätter att rapporteringen kan göras enkelt, till exempel med sms eller i en app.
Fakta: Fartygsregister
Dessa fartyg måste finnas i dagens svenska fartygsregister, som sköts av Transportstyrelsen:
Alla skepp som är mer än 24 meter långa. Gäller även om de inte används yrkesmässigt.
Båtar som är minst 15 meter långa.
Båtar som används yrkesmässigt, oavsett längd.
Undantag:
Båtar som är kortare än fem meter ska som regel inte registreras, om de inte används till fiske i havet eller är gjorda för fler än tolv passagerare.
Fotnot: Fartyg som är upp till 24 meter långa kallas båtar. Längre fartyg kallas skepp.
Källa: Transportstyrelsen