Sedan augusti har skolattacker inträffat i Eslöv, Kristianstad och Malmö. En elev har dömts för dådet i Eslöv och nu väntar domen för den 17-åring som misstänks för attacken i Kristianstad.

Lena Ljungdahl är skolsäkerhetsexpert hos Center mot våldsbejakande extremism, CVE. I sitt arbete får hon idag allt fler förfrågningar, framförallt från södra Sverige.

– Föräldrar, elever, skolpersonal och kommuner har återigen fått den här frågan aktualiserad för sig, säger hon och fortsätter:

– De vill veta vad de kan göra för att det inte ska hända och vad de kan göra om det händer ändå.

Förändrad inställning

Hon ser att skolornas inställning till arbete mot skolattacker har skiftat. Hon menar att det tidigare har ansetts som alarmistiskt att förbereda sig men att de flesta skolor idag är oroliga för att en attack ska inträffa och därför vill vara förberedda.

– Jag möter skolledningar som berättar att föräldrar och personal numera kräver att skolorna utbildar. De sätter alltså aktivt sina barn på skolor som har gjort vad de kan för att förebygga och hantera skolattacker. Vi har personal som flyttar från skolor för att de vill jobba på en skola där ledningen tagit hand om problemet.

Förbered för det värsta

Om en skolattack inträffar ska elever och lärare, enligt Lena Ljungdahl, försöka skapa avstånd till gärningspersonen och försvåra personens gärning. Det görs bland annat genom ut- eller inrymning. Och där är förberedelsen återigen central.

– Precis som med alla andra färdigheter som vi har i våra liv: Ju mer vi har varit där med tanke och övning desto snabbare och lättare går det, och desto mindre risk är det att man gör fel, säger hon.

I klippet ovan ger Lena Ljungdahl tre råd om hur samhället bör arbeta mot skolattacker.