Vårdavdelning 9B på UMAS årsskiftet 2004-2005. Värsta slaget av bakterier upptäcks, de som är resistenta mot antibiotika.

-Då var det det största utbrottet i Sveriges historia på ett svenskt sjukhus med 18 smittade patienter och en personal, berättar Ann-Charlotte Malmros, avdelninsgchef.

Något år senare händer samma sak på sjukhuset i Kristianstad. På båda sjukhusen visar det sig vara hygienen det hänger på. När man börjar spåra smittan hittar man bakterier på de mest otippade ställen.

-Då växte det på gamla trästolar som hade spruckit i lacken, det växte där man tar papper i en sådan här tork i taggarna där man river av pappret, säger Ann-Charlotte Malmros.

-För patienterna rör ju på sig på avdelningen och de är gamla ibland och kladdar med stomier och avföring och så.

När Sveriges kommuner och landsting bad landets sjukhus att kolla hur många inlagda patienter som hade en vårdrealterad infektion så blev svaret 11% och till ohc med lite mer i Skåne.

-Det är naturligtvis för högt, säger Ingrid Mattiasson, chefläkare på UMAS.

-Den nationella målsättningen är ju att man har bedömt att hälften av detta borde kunna tas bort med riktade insatser.

De vanligaste infektionerna som patienter drabbas av är urinvägsinfektion, hud- och sårinfektion och lunginflammation. Infektionerna behandlas ofta med antibiotika och det i sin tur kan leda till resistenta bakterier. Inom sjukvården finns det mängder av faktorer som gör att bakterier kan få fäste och slutligen orsaka en infektion.

-Alla ingrepp i kroppen, alla nålar som sätts in i blodkärl och även vanliga urinvägskatetrar är ju en potentiell möjlighet för bakterier att ta sig in i urinblåsan, säger Ingrid Mattiasson.

För avdelning 9B på Umas blev utbrottet av de resistenta tarmbakterierna en ögonöppnare.

-Vi fick städa hela avdelningen och vi fick börja jobba mycket med att vi var rätt klädda, inga klockor och ringar på händerna eller långa naglar, håret måste vara uppsatt och vi måste tvätta händerna med sprit och så vidare, säger Ann-Charlotte Malmros.

-Sen det utbrottet 2004-2005 har vi till exempel inte haft någon epidemi av vinterkräksjuka på vår avdelning.

Siffrorna visar hur många procent av de inlagda patienterna på respektive sjukhus som hade en vårdrelaterad infektion vid mättillfället.

UMAS 15,6

Ängelholms sjukhus 12,9

USiL 11,6

Helsingborg 11,4

Ystad 9,1

Hässleholm 8,6

Kristianstad 7,9

Trelleborg 7,1

Landskrona 0,0