Svenska storstäder står inför en betydande förändring när grönområden försvinner i takt med att stadsmiljön omformas. Enligt en ny granskning från Ekot har 1 300 hektar grönområden – motsvarande sju Kolmårdens djurparker – gått förlorade i städer med fler än 50 000 invånare under de senaste fem åren. I Malmö, där utvecklingen är särskilt påtaglig, har staden förlorat 300 hektar, vilket motsvarar cirka 420 fotbollsplaner.

Malmö har nu den lägsta andelen grönska i landet, med endast 43 procent kvar.

Ökad sårbarhet

Minskningen av grönska i städer innebär mer än bara en visuell förändring. Den kan också öka städernas sårbarhet för klimatförändringens effekter. Färre grönytor kan påverka stadens förmåga att reglera temperaturer, rena luften och absorbera stora mängder regnvatten, vilket i sin tur kan öka risken för översvämningar och försämrad luftkvalitet.

Målkonflikt enligt stadsbyggnadsdirektören

– En växande stad har ju alltid väldigt många olika målkonflikter, säger Marcus Horning, stadsbyggnadsdirektör i Malmö stad till Ekot. Vi ska bygga bostäder, vi ska bygga sporthallar, vi ska bygga för kultur och vi ska bygga för industri och verksamheter. Vi ska se till att samtidigt få en väldigt grön stad.

Samtidigt som städernas befolkning växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar står stadsplaneringen inför en utmaning i att balansera dessa intressen med miljöhänsyn. Att bevara och utveckla grönområden kräver en noggrann avvägning mellan sociala, ekonomiska och klimatmässiga faktorer.