I ungefär 20 år har SVT Nyheter Skånes medarbetare Taner Caliskan fastat en gång om året under ramadan. Men det är första gången han gör en hälsoundersökning för att se hur hans kropp reagerar.
– Man har ju hört att det är bra för kroppen att fasta, att det rensar ut och så vidare. Men på vilket sätt påverkar det, det tycker jag ska bli intressant att få veta, säger Taner Caliskan.
”Tror inte värdena förändras”
Undersköterskan Anna Klimm fäster tio elektroder på Taners bröst och ben för att göra ett EKG. Kurvan som kommer ut ur skrivaren ser helt normal ut. Hon tar också en rad olika blodprover som visar blodvärde, glukosvärde i blodet, lever- och njurfunktion. De proverna får Taner inte svar på förrän om en vecka.
När fastemånaden är över ska Taner göra en ny hälsokontroll och jämföra resultaten för att se om, och i så fall hur, hans kropp har reagerat.
– Jag tror inte att värdena kommer att förändras nämnvärt, säger Urban Svensson, företagsläkare.
– Min utgångspunkt är att det här är en så kortvarig fasta. Det är ju trots allt så att man kompenserar energiintaget redan på kvällen efter en dags fasta. Det skulle vara en annan sak om man skulle fasta i flera dagar utan att få äta eller dricka alls, eller i värsta fall hungerstrejka. Då skulle fastan vara förenad med stora hälsorisker för vissa, säger han.
En chock för kroppen
Syftet med fastemånaden ramadan är att rena själen och komma närmare gud genom att avstå från frestelser och undvika konflikter, och också att uppleva hur människor som lever i fattigdom har det. Gamla och sjuka, gravida och ammande kvinnor får lov att avstå.
– Jag har ju ett stillasittande jobb, ett vanligt kontorsjobb så fastan påverkar mig inte så mycket, säger Taner Caliskan.
– Men de första dagarna är tuffa. Det blir en chock för kroppen och man får lite ont i huvudet. Sen under själva fastans gång så kanske man sover dåligt de dagarna man ska jobba eftersom man måste upp och äta mitt i natten och då kan sömnen rubbas lite.
Räkna med att inte prestera på topp
Urban Svensson säger att det inte är förenat med några hälsorisker att fasta under ramadan om man inte har en kronisk sjukdom som till exempel diabetes. Men likväl kan det upplevas som en påfrestning för kroppen. Inte minst om man samtidigt måste jobba. Och i år är det extra tufft eftersom högtiden infaller under den ljusaste årstiden.
LÄS MER: Långa dagar utmanar fastande muslimer
Solen går upp tidigt och ner sent och det gör att man i Sverige fastar cirka 18-19 timmar. Dagarna kan dessutom vara varma och för de som har fysiskt krävande arbeten kan det ibland vara rent farligt att inte få i sig vätska. Urban Svensson tycker därför att det vore bra om arbetsgivare hade som vana att ta reda på om någon i personalen fastar under ramadan för att om möjligt kunna ändra eller anpassa arbetsuppgifterna under perioden.
– Om man nu är muslim och tänker fasta under ramadan så kan det ju vara klokt att tala om för sin chef att så här är det. Det kanske kan finnas andra arbetsuppgifter man kan utföra eller man kanske rentav ska vara ledig, säger Urban Svensson.
– Man kan nog räkna med att ens medarbetare inte riktigt är på topp prestationsmässigt under den här perioden, säger Urban Svensson.