Mycket av Tina Askanius forskning berör kopplingen mellan högerextremism och internet. Efter att ha läst delar av förundersökningen om knivattacken i Eslöv ser hon genast flera likheter med bland annat terrordådet i Christchurch och flera av skolattackerna som skett i USA de senaste årtiondena.

– Sättet det livestreamats på, men också att det finns ett dokument där dådet förklaras och legitimeras med avseende på olika antimuslimska konspirationsteorier, säger Tina Askanius.

Själva dokumentet känns också bekant när hon får läsa det.

– Jargongen går igen. Till och med ner till ganska små detaljer så är det copypaste av annat som tidigare uttryckts av andra attentatsmän.

Går under radarn

Hon säger även att en likhet är att i denna typ av fall så har det ofta vid de it-forensiska undersökningarna efter dådet hittats stora mängder rasistiskt och fascistiskt innehåll i gärningsmännens datorer.

– Det ska mycket mer till än den typen av innehåll som pojken tagit del av, men jag ser det som en central del av vad som hänt här. Det finns en kultur på nätet där olika våldsamma budskap och idéer går under radarn och är lätt att avfärda för att det presenteras som ett skämt.

Ofta beskrivs gärningsmännen som ensamvargar men det är ett uttryck som Tina Askanius problematiserar.

– De agerar inte i ett vakuum. De ser sig själva som en del i en större gemenskap där de på något sätt är kallade till kampen och ingår som fotsoldater.