Anna Kristoffersson och hennes familj driver ett lantbruk i Veberöd med köttkor och får samt växt- och vallodling. För tio år sedan visste hon inte hur stånds såg ut. Nu är det en av familjens värsta huvudvärk.
– Vi har gått i veckor och plockat stånds, säger Anna Kristoffersson.
Stånds finns framför allt i Sydsverige men även längs norrlandskusten och klassas enligt Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, som en ”mycket giftig växt” för hästar, kor och får.
Djuren förgiftas och dör sakta
Växten innehåller giftig alkaloid som bland annat kan orsaka leversvikt. Håkan Wahlman, som har en hästgård i Södra Sandby, misstänker att en av hans hästar dog efter att ha ätit stånds.
– Det är ett lömskt gift eftersom djuren inte dör direkt. Giftet byggs upp i kroppen så djuren dör sakta, säger Håkan Wahlman.
Stånds sprids när den överblommade växtens tusentals fröer blåser in i hagar och odlingsmarker. De trivs bäst i magra sandiga jordar, precis som de naturbeteshagar som familjen Kristofferssons över hundra köttkor betar i.
– På såna här marker finns inget annat sätt att bekämpa den än att dra upp den, men det är helt ogörligt, säger Anna Kristoffersson och sveper med armen över det gula blomhavet i beteshagen.
Vill se politiska beslut
Nu vill lantbrukarna att politikerna skapar regelverk för att bekämpa stånds.
– Stånds invaderar våra marker och är ett hot mot både den biologiska mångfalden och livsmedelsförsörjningen. Staten måste sätta ner foten och ge oss en strategi för hur detta ska skötas, säger hon.
Enligt Anna Kristoffersson och Håkan Wahlman är växten hårt reglerad i flera andra länder, som till exempel USA, Irland, England och Frankrike.
Håkan Wahlman har sett stånds sprida sig de senaste decennierna men så illa som det är i år, har det aldrig varit menar han.
– Det är ett gigantiskt problem. Politiker och myndigheter behöver ta tag i det här, säger Håkan Wahlman.
”Arbetar aktivt”
– Självklart har regeringen förståelse för att förekomsten av stånds kan vara ett särskilt stort problem på vissa fält och betesmarker och att lantbrukarnas insatser därför blir omfattande på dessa, skriver Frida Bramstedt, politisk sakkunnig på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
– Jordbruksverket arbetar just nu aktivt med frågan och håller regeringen informerad. Vidare för regeringen en dialog med näringen om möjliga åtgärder.
