Guldskatten hittades vid utgrävningarna för det som ska bli Hjärup Västerstad, en ny stadsdel i utkanten av samhället. Fyndet består av fyra föremål. En bit sprialguld, ett ornerat guldbleck, en solid pärla och en bit spill. Troligen är de från tidsperioden år 400-550.
– Den har säkerligen grävts ner som en skatt en gång i tiden, troligen för att gömma den för att den inte skulle komma i orätta händer helt enkelt, säger Adam Bolander, projektledare för utgrävningarna.
Område med skelettgravar
Där skatten hittades finns också spår efter ett större gårdskomplex med bland annat en mer än 40 meter lång byggnad, där järnålderns aristokrati haft fester och knutit allianser.
– Vi tänkte oss först att detta skulle vara en ordinär boplats, där dåtidens medelsvensson bott, men de här fynden kom verkligen som en överraskning och är ett tydligt tecken på att det är samhällets övre skikt vi har att göra med.
Fynden i området är inte bara från järnåldern. Ett område med skelettgravar från stenåldern vittnar om att platsen varit bebodd även för fyra tusen år sedan. I en av gravarna hittades en flintdolk som hjälpt arkeologerna att tidsbestämma gravfältet.
– Vi kan jämföra med fynd från andra utgrävningar och konstatera att den här graven måste vara från sen bondestenålder.
Dåtidens maktcentrum
Nu är arkeologerna i stort sett klara och platsen snart redo att återigen bebyggas. Fynden ska analyseras och det som intresserar dem mest är hur den här platsen förhåller sig till närbelägna Uppåkra, en av Skandinaviens mest fyndrika järnåldersstäder och dåtidens maktcentrum.
– En undersökning av den här storleken är en betydande pusselbit i förståelsen för hur landskapet runt Uppåkra varit organiserat och förhållit sig till centralplatsen.