Läs en översättning av hela Tom Walls tal här:

Det är de små sakerna som har störst påverkan. Det är detaljerna som dröjer sig kvar, som förföljer dig, som gör även det obegripliga begripligt. Inte de stora händelserna.

Varken rubrikerna eller nyhetsrapporterna eller ens polismannens lugna, men allvarliga röst. Det är det finstilta, inte de stora bokstäverna, som får det overkliga att kännas verkligt.

”Det var en penna av märket Muji. Kim älskade dem”

För mig var det när vi samlade ihop Kims tillhörigheter i hennes och pojkvännens lägenhet. Hennes ägodelar var prydligt nedpackade i några blå kassar från Ikea, samt i ett par resväskor. När jag tog kassarna för att lasta in dem i pappas bil råkade jag få syn på en smal cylinder i genomskinlig plast. På röret satt en gul etikett med japanska tecken och en streckkod. 

Det var en penna av märket Muji. Kim älskade dem. Hon använde dem inte bara med stor iver i sitt skrivande. Hon älskade dem så mycket att hon ofta med stor framgång försökte övertyga andra om märkets överlägsenhet. Och hon lämnade kvar dem överallt. Man kunde nästan följa henne i spåren över världen enbart med hjälp av de pennor hon tappade.

”För Kim var hennes penna svärdet”

Hon skrev sina reportage med dessa pennor och använde dem för att skriva ned vad de människor sa som hon träffade. Det sägs att pennan är mäktigare än svärdet, men för Kim var hennes penna svärdet. Hon använde inte sitt svärd för att begå våld, utan för något mycket mäktigare: för att berätta historier. Endast beväpnad med sitt förstånd, ett anteckningsblock och sina betrodda japanska gelpennor gav hon röst åt dem som hade något viktigt att säga. 

Det var där, i deras lilla sovrum med hennes ägodelar i två blåa Ikea-kassar, som jag förstod. Kim kommer aldrig mer att använda en Muji-penna. Hon kommer aldrig mer att förklara hur överlägsna pennorna är, aldrig någonsin, eller någonsin tappa bort en av dem igen. Hon kommer aldrig att skriva ett enda ord till, aldrig... Men andra kommer att göra det, och det är så vi bör hedra Kim. Genom att minnas de ord hon skrev, vad hon stod för och trodde på, samt sträva efter att följa i hennes fotspår.

Låt oss därför beväpna oss med våra svärd och hedra henne!

/Tom Wall