Malmö är en ökänd stad i judiska kretsar, berättar rabbinen Moshe David Hacohen. Hans flytt från Israel till Malmö för åtta månader sen ackompanjerades av farhågor.
– Varför flyttar du dit? Där är inte judar trygga. Så sa många till mig, berättar han.
Ryktet har spritt sig att synagogan i Malmö utsatts för attentat och skadegörelse och att det kan finnas en rädsla bland judar att klä sig i kippa eller bära en davidsstjärna om halsen. Den nya rabbinen vill överbrygga motsättningarna.
Samma vilja finns hos den muslimske imamen Salahuddin Barakat. Nu har de bildat organisationen Amaneh, ett ord som betyder tro på hebreiska och upplyftande på arabiska. Tanken är att på olika vis sammanföra judar och muslimer, skapa samtal i skolan, på seminarier, på möten. Det ska också finnas en beredskap att hantera eventuella trakasserier.
– Om nån ur den judiska gruppen blir utsatt ska vi kunna vända oss till den muslimska gruppen, säger Mosche David Hacohen. Ni måste förklara att det inte är acceptabelt.
Fördomar frodas utan möten
Imamen Salahuddin Barakat håller med och påpekar samtidigt att muslimer också är en utsatt grupp.
– Och därför vill vi inte att nån annan grupp ska behöva uppleva samma utsatthet. Särskilt inte om hoten kommer från delar av samhäller där vi har något att säga till om och kan påverka.
Imamen tror också att muslimer i Malmö har mycket att lära av den judiska församlingen.
– Judar har lång erfarenhet av att leva som en utsatt minoritet i Europa, men för oss är det ännu ganska nytt att inte tillhöra majoritetssamhället när vi kommer till Sverige.
Salahuddin Barakat säger att han har en majoritet av de muslimska församlingarna bakom sig. Rabbinen Moshe David Haconen antar att det finns judar i Malmö för vilka det känns främmande att knyta kontakter med det muslimska grupperna.
Men fördomar om andra religioner frodas när grupper inte möts, konstaterar de också båda.
– Idag sitter många vid sin dator och träffar aldrig ”de andra” på riktigt. Det är då extremism gror, säger rabbinen Moshe David Haconen.