EU-migranterna är inte bara många, flertalet lever också i misär utan möjlighet att få sina basbehov tillgodosedda. Det slår Malmö stad fast i en ny rapport om EU-medborgarnas situation i Malmö. Å på Stadsmissionen som hjälper många av eu-migranterna.
På stadsmissionens Café David hade man i juli förra året 628 besök, i juli i i år var siffran dubbelt så hög,
– Vi går lite på knäna resursmässigt , både personalstyrkan som inte räcker till och resurser vi delar ut som mat, kläder och hygienartiklar som vi får köpa in extra för att det vi får skänkt inte räcker till, säger Therese Wihlborg, socialchef på Malmö Stadsmission.
”Jag mår dåligt. Jag vill gråta”
Migranterna är i akut behov av att få basbehov, som mat, toalett och sjukvård tillgodosedda. De flesta är här för att tjäna pengar att skicka hem, det handlar inte om organiserat tiggeri. Det är några av de slutsatser Sociala resursförvaltningen drar efter att ha intervjuat ett femtiotal 50 EU-migranter i Malmö. Så här säger några av dem:
”Kan inte kommunen ge oss en plats? Som i andra EU-länder? En plats med vatten och en toalett? ”(Man 40 år)
”När vi tigger tittar folk nedsättande. Jag mår dåligt, dåligt. Jag vill gråta. Jag vill dö på platsen av skam. ” (Kvinna 25)
”Ingen vet var det finns toalett, vi måste gå i det fria. Igår var jag och tiggde och fick ihop 30 kronor. Folk svor och en kom fram till mig och slog mig i huvudet med en flaska. Jag blev rädd. ”(Kvinna 25 år)
Stockholm och Göteborg lyckas bättre
I flera andra kommuner som Stockholm och Göteborg är man enligt rapporten bättre på att tillgodose migranternas basbehov och man har sponsrat speciella center för EU-migranter. Men några sådana planer har inte politikerna i Malmö trots att rapporten kommer fram till att man behöver göra mer än att kartlägga.
– Vi har ju gett förvaltningen ett uppdrag att återkomma efter dialog med frivilligorganisationerna. Utifrån det så tar vi ny ställning, säger Carina Nilsson (S), ordförande i Sociala resursnämnden.
Men på Stadsmissionen efterlyser man konkreta åtgärder.
– Jag kan bara beklaga att inte politiken förstår allvaret i situationen. Och att man inte förstår att vi har haft dialog i ett och ett halvt år, säger Therese Wihlborg, socialchef på Malmö Stadsmission.