År 2023 är det 900 år sedan kryptan i Lunds domkyrka invigdes. För att uppmärksamma och fira jubileumsåret, har domkyrkorådet i nära samarbete med Lunds Universitet och Historiska museet, tagit initiativ till ett nytt forskningsprojekt om domkyrkans historia.

– Det är länge sedan det gjordes och vi upptäcker många nya saker gång på gång. Vi behöver sätta samman alla detaljer till en ny historia om det här huset och vad det har använts till och vilka som har varit aktiva här. Det är riktigt spännande, säger Håkan E Wilhelmsson, domprost emeritus i Lunds domkyrka och projektledare för projektet.

Vad döljer sig under domen?

Syftet med forskningsprojektet är att kartlägga och sammanställa ny och gammal kunskap om domkyrkan och dess historia. Till sin hjälp har de kontakt med katedralforskare från hela landet, håller sig informerade om nya forskningsrön från jämnåriga katedraler och har tillgång till den senaste tekniken.

I april månad i år gjordes bland annat en omfattande georadarundersökning i domkyrkan.

En georadar fungerar som ett sorts ekolod men istället för ljudsignal sänder ett instrument ned elektromagnetiska signaler genom jordlagren. Dessa studsar tillbaka med information om vad de stöter på under mark och man kan se konstruktioner av det som döljs i jorden.

Provsvaren från undersökningen i Lund kommer analyseras under de närmaste månaderna.

Hela domkyrkan har scannats

Vad är det för hemlighet som ni hoppas hitta?

– Om det är en hemlighet så vet man ju inte om den, förrän man hittat den. Men vi anar vissa saker. Med det vi har hittat, bygger vi ett nytt pussel. Vi har grävt i domkyrkans omgivning, vi har gjort georadarundersökningar, vi har scannat hela domkyrkan, så vi kan få en modern modell av hur domkyrkan ser ut nu och kan jämföra den med gamla ritningar, till exempel med de illustrationer som Brunius gjorde i början på 1800-talet. När vi kombinerar detta får vi en ny bild av det här huset och därmed en bild av vad domkyrkan har använts till, säger Håkan E Wilhelmsson.

Domkyrkans historia är lång och skiftande. År 1234 skadades stora delar av domkyrkan i en förödande brand. På 1500-talet restaurerades kyrkan av den tyska skulptören och byggmästaren Adam van Düren. Därefter tog sig den bohusländska arkitekten Carl Georg Brunius an domkyrkan och under åren 1833–1859 utförde han den djärva höjningen av kryptan. Därefter kom arkitekterna Helgo Zettervall och Hermann Graebe.

Domkyrkan på medeltiden

Håkan E Wilhelmsson visar oss runt i arkivet i kapitelhuset bakom kyrkan. Han håller fram en gulnad skiss över domkyrkans interiör som troligen Brunius eller någon av hans assistenter har gjort. Skisser som man tidigare inte kombinerat med nyare forskning.

– Det fanns ju inte foton på den tiden och om man nu kombinerar det gamla med moderna hjälpmedel så som scanning av domkyrkan och georadarundersökningar, så kan vi förhoppningsvis rekonstruera hur domkyrkan såg ut i slutet av medeltiden. Och detta vore ju fantastiskt!

I takt med att domkyrkan moderniseras, görs nya upptäckter om det förflutna. I kryptan hittade man en brunn för ett par år sedan. Ett nytt fynd gjordes när en handikapphiss skulle installeras och man fick flytta på en gravsten. Under gravstenen visade det sig att det fanns rester av en mur och en brunn till.

– Så vi fick gräva ut och då visade det sig att den är förmodligen en fortsättning av en grundmur från sidoskeppet inne i kyrkan. Och efter ett hålrum så börjar en ny mur. Vad detta betyder det vet vi inte. Utan detta håller vi på att undersöka och efterarbeta och inte nog med det. Bredvid den här muren så visade det sig att det även var en brunn.

Gammal dopmark

Fynden visar att marken under domkyrkan är ett vattensjukt område och att det förmodligen går en bäck under kryptans golv, ett vattendrag som bevattnar brunnen och som rinner vidare ner till Stortorget. Något som Håkan E Wilhelmsson menar kan visa på hur domkyrkan egentligen har använts.

– Huset byggdes ju inte för att vara ett monument. Det byggdes för att vara till praktisk användning och det är ganska tänkbart att domkyrkan finns just här för att det kan ha varit en dopplats här. Ett tecken på det är att kryptan invigdes till Johannes döparens ära.

Hur känns det för dig att arbeta med det här projektet som har jobbat så länge i domkyrkan?

– Det är spännande förstås. Vi som arbetar vet att vi tjänstgör här några år, medan domkyrkan har 900 år på nacken. Det är en avsevärd tid. För 900 år sedan då fanns varken Danmark eller Sverige. Hon (domkyrkan) var med och byggde samhället, Lund och Skåne. Historien är fantastisk och tänk att den finns materialiserad än idag – i det här huset!