– Det här betyder oerhört mycket för världens kvinnor, säger Stefan Hansson, professor på Lunds Universitet och överläkare på kvinnokliniken i Lund och Malmö.

Stefan Hansson och hans team är ena halvan bakom läkemedlet. Andra halvan står forskarkollegan Bo Åkerström för. Slumpen förde dem samman för tio år sedan. En lyckoträff som kan innebära att kvinnor världen över snart har möjlighet att överleva sin graviditet i mycket högre utsträckning än idag.

– I tredje världen dör 76 000 kvinnor varje år. Det motsvarar en kvinna var tionde minut, säger Stefan Hansson.

Kontroller infördes på 50-talet

Han berättar att man redan i antikens Grekland uppmärksammade sjukdomen. Där kallades den för blixtnedslag, eklampsi. Plötsligt som en blixt från klar himmel föll kvinnor ned i epileptiska kramper helt utan förvarning. Trots att inga symtom hade märkts var sjukdomen då så långt gången att den nått hjärnan som svullnat. Detta inträffar än idag.

I Sverige infördes mödravården på 1950-talet med regelbundna kontroller av den gravida kvinnan bland annat för att upptäcka havandeskapsförgiftning i tid.

Varje år drabbas tusentals svenska kvinnor av sjukdomen som inte bara skadar mammans kropp under graviditeten utan också ökar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet.

Men fortfarande finns ingen behandlingsmetod för själva sjukdomen. Det enda man kan göra idag är att behandla symtomen: sänka blodtrycket och förebygga blodproppar.

– Men håller inte det, alltså om blodtrycket fortsätter att stiga, så måste man avbryta graviditeten. Och det medför ju att även barnen drabbas. De föds för tidigt, säger Stefan Hansson.

Gjorde upptäckt av en slump

Havandeskapsförgiftning har länge varit en medicinsk gåta. Men för tio år sedan gjorde Stefan Hansson och hans forskarteam en omvälvande upptäckt. De såg att proteinet hemoglobin från trasiga blodkroppar hos fostret förstörde vävnaden i moderkakan och fick barriären mellan mammans och fostrets blodomlopp att rosta sönder.

Hemoglobinet, som är oerhört giftigt utanför blodkroppen, fick då en fri passage rakt in i mammans blodkärl där det orsakade inflammation. Blodkärlen gick från att vara släta till att bli skrovliga samtidigt som de drog ihop sig.

– Kvinnan har lättare att få blodpropp, hon får högt blodtryck och mindre genomblödning i alla organ och så småningom tar njurarna och de andra organen skada. Och när det drabbar hjärnan och den svullnar så får man de här epileptiska anfallen. Men då är man i slutstadiet av sjukdomen, säger Stefan Hansson.

Av en slump gjorde forskarkollegan Bo Åkerström samtidigt en annan upptäckt i labbet på andra sida korridoren. Ett protein utvunnet ur urin från njursjuka patienter.

– Alfa-1 mikroglobulin (A1M) heter det och det ser ut som en sophink när man tittar på det i röntgenmikroskop. Och den här sophinken kan fånga upp giftiga komponenter av hemoglobinet och dessutom så reparerar det skadad vävnad, berättar Stefan Hansson.

Nästa år inleds testerna på människor

Forskarna bestämde sig för att sammanföra sina upptäckter. De hämtade friska nyförlösta moderkakor direkt från förlossningen och kopplade upp dem i en artificiell livmoder. För att framkalla havandeskapsförgiftning tillsatte de fritt hemoglobin till systemet och till sist framrenat alfa-1-mikroglobulin. Och det visade sig fungera.

– Med hjälp av proteinet kunde vi förhindra att läckaget uppstod mellan mammans och fostrets blodcirkulation och vi kunde återställa vävnaden, berättar Stefan Hansson.

Men att ta fram ett läkemedel tar decennier och kostar enorma summor. Tillsammans har kollegorna startat läkemedelsbolaget A1M Pharma för att kunna finansiera den fortsatta forskningen och nu är målet nära. Nästa år inleds de första testerna på människor.

– Testerna är indelade i fyra faser. Fas ett är att testa läkemedlet på friska människor bara för att se hur det beter sig i kroppen. Det är först i fas tre och fyra som vi testar det på själva sjukdomen.

Det finns naturligtvis alltid en rädsla och risk för att testerna inte ska utfalla så väl som forskarna önskar, men Stefan Hansson är optimistisk och har goda förhoppningar om att världens första läkemedel mot havandeskapsförgiftning ska kunna vara ute på marknaden om tio år.

– Det dör en kvinna i minuten i förlossningsrelaterade komplikationer och havandeskapsförgiftning är ett av de stora problemen. Och att kunna komma med en ny behandling, det skulle var fantastiskt, säger Stefan Hansson.