Öresundsbrons fäste i rusningstrafik. Jan Edmundsson arbetar vanligtvis som sjöpolis i Göteborg, men nu synar han identiteter i den inre gränskontrollen. Häromdagen öppnade Jan Edmundsson lastutrymmet i en skåpbil. Där fanns tre barn gömda under en madrass.
– Den yngsta var kanske sex, sju år gammal. De mådde helt okej. De hade hämtats i Tyskland så de hade inte åkt så länge i bilen i alla fall, säger Jan Edmundsson.
Barnen följdes åt av sin pappa. Bilen kördes av en släkting till familjen, boende i Sverige. Den sistnämnde greps för misstänkt människosmuggling.
Stor ökning
Det här fallet är ett av 98 misstänkta ärenden av människosmuggling som rapporterats till gränspolisen i Region Syd hittills i år. Antalet ärenden har ökat med 600 procent sedan förra året, då rapporterades 14 fall.
Under våren, den tid på året när ärenden vanligtvis ökar, såg gränspolisen en sjunkande trend, säger Mikael Mattson, chef för gränspolisen i Region syd. Men när flyktingströmmen ökade till Sverige under hösten blev antalet misstänkta ärenden blivit fler.
– Om vi backar bandet till juni så tror inte att någon skulle kunna förvänta sig den mängden av människosmuggling, säger Michael Mattsson.
17 dömda
SVT Nyheter har gått igenom samtliga domar för människosmugglingsbrott i Skånes tingsrätter samt i Hovrätten för Skåne och Blekinge sedan den 1 september. Flera domar rör människor som körde flyktingar över Öresundsbron under inledningen av september. 17 personer har dömts, flera till fängelsestraff.
Typfallet är att personer dömts för att mot betalning kört människor från Tyskland eller Danmark. I enstaka, grövre fall har smugglarna använt ”hänsynslösa metoder”, menar Johan Larsson, kammaråklagare i Malmö. Han sitter i en grupp av åklagare som utreder samtliga ärenden av människosmuggling.
– Det kan röra sig om att man tagit ifrån personer deras tillhörigheter eller pass till att man misshandlat personerna för att de inte ska ställa till med problem under resan, säger Johan Larsson.
Sammankopplade nätverk
I Europa finns sammankopplade nätverk av människosmugglare. De människor som tvingas i smugglarnas händer förs antingen med samma nätverk genom flera länder, eller säljs mellan olika nätverk, enligt gränspolisen.
– Där pengar finns, där ser den organiserade världen till att vara med. Ena dagen kan det handla om narkotika, andra dagen om handel med människor eller om människosmuggling, säger Michael Mattsson.
Humanitärt undantag
En knäckfråga gäller kallade ”humanitära undantaget”, det vill säga huruvida människor har rätt att hjälpa andra att söka asyl. Utifrån svensk lag och domstolspraxis görs dock ingen skillnad på om något velat hjälpa eller krävt betalning för att transportera människor över gränsen. Det humanitära undantaget gäller endast om man hjälper någon att ta sig över Schengenområdet yttre gräns, enligt svensk praxis.
– Det är viktigt att människor vet om det. Om man hjälper en utlänning utan tillstånd att resa in i landet så kan man göra sig skyldig till ett lagbrott, säger Johan Larsson.
Den 4 januari införs ID-krav på buss-, tåg- och färjetrafik till Sverige. Gränspolisen befarar då att organiserade människosmugglare kan komma att ändra sina metoder.
– Det ska bli intressant att se vilken effekt det kommer att få. Det finns en möjlighet att man försöker vara smartare, att man använder sig av andra metoder. Vi har sett exempel i Europa där människor hittades i lastbilar, med många döda som följd. Det kan vara en väg, säger Michael Mattsson.