– Majoriteten av dem vi pratat med berättar om verbala trakasserier och kränkningar. Även våld förekommer, en fjärdedel uppger att de utsatts för fysiska attacker, säger projektkoordinatorn Adriana Holmberg Milea till SVT Nyheter.

Svårt att nå drabbade

Kartläggningen ingår i ett större tvåårigt projekt för att motverka hatbrott mot romer. Ett problem har varit att nå människor i gruppen, där misstron och uppgivenheten ibland är stor.

– De tycks internalisera bilden det omgivande samhället har av dem som mindre värda. Det är väldigt tråkigt och vi jobbar mycket ute på gatorna för att förklara att detta är något de inte ska acceptera. Vi vill se att fler anmäler hatbrott och att brotten faktiskt utreds, säger Adriana.

Ett annat problem är att i sig bevisa att det rör sig om hatbrott. I en enkät bland så kallade vanliga Malmöbor medger ganska få att de har något särskilt emot romer – ändå skulle en tredjedel av de tillfrågade gärna se ett tiggeriförbud i stan.

– Det finns tecken på att svaren i viss mån styrs av politisk korrekthet. Kanske är det lättare att avfärda romerna som ett ordningsproblem, snarare än som en icke önskvärd grupp, menar Adriana.

”Utvidga definitionen hatbrott”

Hon ser redan nu, knappt halvvägs genom projektet, två förslag till möjliga åtgärder för att minska romernas utsatthett.

– Ofta är det svårt att visa att deras etnicitet föranlett brottet. Därför bör själva den juridiska defintionen av hatbrott utvidgas. Även övergrepp mot någon till följd av deras hemlöshet eller sättet de försörjer sig på bör räknas in, säger Adriana.

Den andra åtgärden handlar om att tillgodose ”basala grundläggande mänskliga rättigheter” i fråga om till exempel boende och sanitetsförhållanden.

– Svenska myndigheter måste helt enkelt börja ta sitt ansvar för romernas rättigheter som EU-medborgare och erbjuda dem en skälig levnadsnivå. Mer konkret än så tänker jag inte bli idag, vi återkommer med färdiga förslag i vår slutrapport 2020, säger Adriana Holmberg Milea.