Mer ekologiskt betyder oftast mindre mängd kött – något som inte alla gillar.
– Vi äter dubbelt så mycket kött nu jämfört med för 50 år sedan. Det är inte hållbart. Förskolan och skolan är utmärkta ställen att börja minska på köttet, säger Mimi Eriksson Dekker på föreningen Ekomatcentrum.
Ekologiskt kött är dyrt. När kommuner bestämmer sig för att servera mer ekologisk mat innebär det ofta att andelen kött minskar. Men förändringar i skolmaten, exempelvis införandet av en vegetarisk dag i veckan, väcker känslor.
Helsingborgs kommun har bestämt sig för att minska på köttet i skolorna – och man är beredd på reaktioner.
– Vi satsar på mindre men bra kött. Kockarna är positiva men många, inte minst föräldrar, vill att det ska vara kött. Det är så inrotat i vårt medvetande, säger Monika Rüll Lundin, miljösamordnare på kommunens skol- och fritidsförvaltning.
För att förändra attityderna till köttkonsumtion krävs undervisning om matproduktion i skolan, menar Ekomatcentrum.
– Det borde vara genomgående i hela grundskolan att ta upp frågor om hur vi producerar mat och vad det innebär för samhället, klimatet och människorna, säger Mimi Eriksson Dekker.
Fakta: Sex av tio kommuner utan mål
* 58 svenska kommuner och landsting lägger mer än en fjärdedel av sin matbudget på ekologisk mat.
* I topp ligger Borlänge och Lund. Där är nästan hälften, 49 procent, av all mat som köps in ekologisk.
* I botten ligger tre kommuner med noll procents ekologiska matinköp: Klippan, Surahammar och Åsele.
* 40 procent av landets kommuner uppger att de har mål om andelen ekologisk mat i offentlig verksamhet.
* I Malmö har kommunen satt upp ett mål om att all mat ska vara ekologisk år 2020.
Källa: Ekomatcentrum (TT)