I den nya studien har ett antal forskare tittat på vilken påverkan våra livsstilsval har på klimatet och vad som är mest effektivt för att minska koldioxidutsläpp i utvecklade delar av världen. Som underlag används vetenskapliga artiklar, statliga dokument och olika typer av kolkalkylatorer.
– Vi förstår att rör sig om personliga val, men vi kan inte ignorera vår livsstils påverkan på klimatet. Det är vårt jobb som forskare att rapportera datan, säger Kimberly Nicholas, en av författarna till studien, vid Lund University Centre for Sustainability Studies.
Hon beskriver det som att man som forskare, likt en doktor som avråder en rökande patient att sluta, tvingas konfrontera det faktum att nuvarande utsläppsnivåer både skadar vår planet och våra samhällen.
– Den största utmaningen för människor med hög levnadsstandard är att behålla en bra livskvalitet och samtidigt minska sina höga halter av klimatutsläpp, säger Kimberly Nicholas.
Undvik kött, flyg, bil och barn
Genom att leva ett liv baserat på vegetarisk kost kan man spara 0,8 ton av koldioxidekvivalenter per år (ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till global uppvärmning). Undviker man transatlantiska flygresor kan det sparas 1,6 ton per tur och returresa, väljer du dessutom att leva bilfritt kan du vidare spara 2,4 ton av koldioxidekvivalenter per år.
Slutligen kan valet att inte ha ännu ett barn (eller något barn) spara in motsvarande 58,6 ton av koldioxidekvivalenter per år – baserat på deras framtida utsläpp och nuvarande konsumtionsmönster.
Målet 2050: 2,1 ton koldioxidekvivalenter
Dessa siffror kan jämföras med att forskare rekommenderar att en individs årliga utsläpp av koldioxidekvivalenter måste ligga på 2,1 ton år 2050 om målet att begränsa den globala medeltemperaturökningen till lägre än 2 grader ska uppnås. I dag ligger siffran på 6,7 ton per person inom EU och 16,4 ton för USA.
De fyra livsstilsval som var mest effektiva för att minska en persons koldioxidavtryck var enligt studien oftast inte omnämnda i vare sig utbildningsmaterial riktat mot gymnasielever eller i rekommendationer till medborgare.
– Om barn i dag växer upp med samma utsläppsvanor för sina föräldrar kommer de att ärva en värld med farliga klimatförändringar. Att låta barnen växa upp i ett säkert klimat kan vara en stor anledning till att vi i framtiden sänker våra nationella utsläpp, säger Kimberly Nicholas.
Vegetariskt bättre än tygkasse
Rekommendationerna lyfte snarare fram mindre effektiva handlingar för att påverka klimatet i positiv riktning som återvinning eller återanvändning, exempelvis genom att ta med sig en tygkasse till affären. Det är till exempel 100 gånger mer effektivt för klimatet att äta en växtbaserad kost än att använda en tygkasse. Forskarna anser att rekommendationerna bör uppdateras för att ge korrekt vägledning åt människor på individnivå.
– Att förstå att familjestorleken påverkar klimatet kan också vara en faktor i det komplexa och högst personliga beslutet om att bilda familj, säger Kimberly Nicholas.
FAKTA
Studien heter The climate change mitigation gap: education and government recommendations miss the most effective individual actions och publicerades under onsdagen i Environmental Research Letters. Alla livsstilsval jämfördes med varandra utförda av en person i ett utvecklat land, under ett år.
Växtbaserad kost:
Utsläpp sparade genom att äta en vegetarisk kost istället för en kost som innehåller kött. Inkluderar utsläpp från gödningsmedel, metan från boskap och mattransporter till återförsäljningsställen.
En transatlantisk flygresa:
Utsläpp för en person som flyger tur och retur (exempelvis London till New York) baserat på genomsnittliga förhållanden.
Leva bilfritt:
Utsläpp sparade per person baserat på genomsnittligt körda fordonsmil och antal personer som reser i bilen. Inkluderar utsläpp från bilproduktion underhåll och utsläpp från bränsle.
Ett färre barn:
Mäter den samlade effekten för nuvarande och framtida ättlingar baserat på ”andel släktskap” för ättlingar och nuvarande utsläppsnivåer, för alla utsläpp producerade under ättlingarnas livstid, delat på den förväntade livslängden för vardera föräldern.