Efter ett test i slutet på 2017, där ett antal tågvärdar fick prova att använda kamoror fästa i uniformen, blir kroppskamerorna nu permanenta.
– De som har burit kamera i tjänsten, upplevde sig tryggare. Vi tolkar det som att kameran kan ha haft förebyggande effekt, säger Kenny Bungss, trygghetschef på Arriva, i ett pressmeddelande.
Till att börja med är det tio kameror som ska användas och det är frivilligt för personalen att använda dem.
– En kroppskamera kan vara trygghetsskapande för alla ombord, samtidigt som den kan öka rättssäkerheten. Vår förhoppning är att kroppskameror på sikt ska användas i så stor utsträckning som möjligt ombord på Pågatågen, säger Kenny Bungss.
En utvärdering av det tidigare testet visade att kroppskameran på ett effektivt sätt påverkade arbetsmiljön ombord. De tågvärdar som använt kameran kände sig tryggare och kameran hade en lugnande effekt på potentiellt hotfulla situationer. Dessutom visade det sig att kroppskamerorna även motverkade kränkningar mot framförallt kvinnor.
Se i klippet ovan hur kamerorna ser ut och fungerar ombord på tågen.
Så här hanteras bildmaterialet från kamerorna:
- Granskning av bildmaterial sker när en avvikelse har inträffat ombord, såsom brott eller olycka.
- Endast trygghetschefen kan se materialet och all hantering av materialet loggas.
- Kundvärden har inte tillgång till bildmaterialet.
- Vid brott skickas materialet som bevismaterial till polisen.
- Bildmaterialet är krypterat och därför säkrat utifall att kameran blir stulen.
- Efter 30 dagar raderas allt bildmaterial.
- Arriva rekommenderar personalen att ha kameran på under så stor del av sitt arbetspass som möjligt. Men tågvärden kan givetvis stänga av kameran vid behov.