Johan Kjellberg Jensen, doktorand i urban ekologi, och hans forskarkollegor på Lunds universitet, har under sju års tid studerat 400 fågelholkar i Malmös parker.

– Det vi har sett är att fåglar som häckar i områden där det finns många inhemska träd mår bättre, säger Johan Kjellberg Jensen.

Forskarna har i tidigare studier sett att det finns färre insekter i främmande trädarter – det vill säga träd som inte växer naturligt i Sverige.

– Vi har kunnat se att de fågelungar som kläcks i främmande träd väger mindre än de som föds upp i inhemska träd. Fåglarna undviker också att häcka i främmande träd.

Skiljer stort i antalet insekter

När det gäller antalet insekter skiljer det sig stort mellan främmande och inhemska träd – två till tre gånger färre insekter i främmande arter.

– Det här handlar ju om evolution i grunden. Insekterna har under lång tid fått samspela med de inhemska arterna. När man tar in främmande arter uppstår problem; till exempel att träden slår ut vid tider när insekterna inte är beredda på det.

I Malmös parker och gatumiljö finns över 60 000 träd, varav ungefär en fjärdedel är av främmande art. Totalt finns ungefär 100 olika främmande arter.

Stora variationer mellan arter

För att klassas som främmande enligt forskarnas definition, ska trädet ha funnits i landet kortare tid än 700 år.

– Det är förstås stora variationer hos olika träd. Ju längre de har funnits i vårt ekosystem och ju närmare släkt de är med våra svenska träd desto bättre är det för den biologiska mångfalden.

Johan Kjellberg Jensen menar att det finns sätt att klimatanpassa städerna utan att riskera att påverka den biologiska mångfalden.

– Vi kan försöka få in de inhemska arterna där vi kan, till exempel i parker, och de främmande arterna i i gatumiljö där träden är mer utsatta för värme och torka.