– Syftet med de här nya reglerna är att minska utsattheten, segregationen och trångboddheten i vissa socioekonomiskt utsatta områden där många asylsökande valt att bo i eget boende, säger Jaqueline Bajo Lundberg, processledare vid Migrationsverket, till SVT Nyheter Skåne/Helsingborg.
Ebo-lagen kom till bland annat för att man som asylsökande skulle kunna bo hos släktingar och vänner. Men konsekvenserna av lagen blev att det skapades problem exempelvis med trångboddhet, olovlig uthyrning och svarta hyreskontrakt.
I januari 2020 ändrades reglerna i lagen om mottagande av asylsökande, LMA, och det infördes begränsningar för asylsökande som väljer att bo i eget boende, EBO.
Gör som de vill
32 av landets kommuner, varav flera i Skåne, fick då möjlighet att anmäla vilka kommuner (i sin helhet) eller delar av kommuner som skulle omfattas av regeländringen.
– Vi anser inte att hela Landskrona, Malmö, Helsingborg, Landskrona och Kristianstad ska undantas från ebo-lagen, som kommunerna själva har velat. Det går däremot bra i Perstorp och Åstorp eftersom det är små kommuner, säger Peter Cavala, enhetschef på länsstyrelsen i Skåne.
Han tillägger att länsstyrelsen, med nuvarande lagstiftning, inte kan ”sätta sig över” kommunernas vilja.
– Vi har kunnat yttra oss men har inte någon tolkningsrätt så därför gör kommunerna som de vill, säger Peter Cavala, enhetschef på länsstyrelsen i Skåne.
Förlorar ersättning
Om en asylsökande på egen hand bosätter sig i något av dessa områden förlorar personen sin rätt till dagersättning (61-71 kronor per dag) samt särskilt bidrag (individuellt prövat belopp).
– De som sedan tidigare bor i ett anmält område berörs inte av regeländringen, säger Jaqueline Bajo Lundberg vid Migrationsverket.
De nya reglerna gäller asylsökanden som väljer att flytta till en av de anmälda kommunerna från och med den 1 juli i år.
Möjlighet till adressökning
För de asylsökande som överväger att bo i eget boende har Migrationsverket upprättat en söktjänst där man kan kontrollera om en adress tillhör ett anmält område eller inte.
Från 1 juli kontrollerar Migrationsverket de asylsökandes angivna adresser i samband med registrering och prövning av dagersättning.
– Migrationsverket kommer att göra en bedömning om det är sannolikt att personen faktiskt bor på den angivna adressen eller inte, säger Anna-Johanna Viking processledare på Migrationsverket.