Tidigare opererades fyra till fem patienter på en dag. Nu hinner man med åtta stycken. Orsaken är att operationsssjukköterskorna gör en del av det arbete som kirurgen tidigare gjorde.
– Det har blivit ett mer stimulerande jobb, säger Birgit Drott, operationssjuksköterska och enhetschef på ögonoperation i Lund.
Operationstiden har halverats
Vid en hornhinnetransplantation krävs en donerad hornhinna från en avliden person. Inför en operation behöver transplantatet förberedas, något som läkaren brukar göra.
Men på ögonoperation i Lund är det i stället ofta en operationssjuksköterska som förbereder transplantatet. Samtidigt kan kirurgen göra patientens öga redo att få den nya hornhinnan på plats, vilket halverar operationstiden.
Nu kan tre av de åtta operationssjuksköterskorna som Birgit Drott basar över förbereda transplantatet – ett moment som kräver en säker hand. Transplantatet är så tunt att det knappt syns med blotta ögat.
– Det är inte de nyutbildade som gör detta för du måste vara trygg i din roll och veta vad du gör, säger Birgit Drott.
Infördes i oktober förra året
När SVT är på plats är det operationssjuksköterskan Anita Kérren som förbereder transplantatet. Hon var den första sköterskan som lärdes upp.
– Det är på frivillig basis, men om vi ska kunna öka flödet med fler operationer så vill jag att alla ska kunna det, säger Birgit Drott.
Det nya arbetssättet infördes i oktober i fjol. Kötiden har gått från cirka ett år till sex månader.
– Eftersom ögat blir sämre ju längre patienten väntar så påverkar det också prognosen av själva operationen, säger Ingemar Gustafsson, ögonkirurg och överläkare inom ögonsjukvården.
Mer stimulerande jobb
I dag hinner man med 180 operationer om året. Målet är 250 operationer per år.
– Det blir också lättare att rekrytera sjuksköterskor eftersom det är mer stimulerande än att bara sköta instrumenten, säger Birgit Drott.