• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

– Östra Göinge har sen 1995 haft en negativ befolkningsutveckling, därför har det till en början varit oerhört positivt att befolkningen ökat, säger Patric Åberg (M) kommunstyrelsens ordförande. Foto: TT/SVT

Var fjärde svensk kommun har vuxit av invandringen

Uppdaterad
Publicerad

Nästan 25 procent av Sveriges kommuner hade varit avfolkningsbygd om vi inte hade haft invandring till Sverige. En av kommunerna är

Östra Göinge i Skåne. Där har befolkningsökningen skapat både framtidstro och rejäla utmaningar.

Mellan åren 2000 och 2018 har befolkningen i Sverige vuxit med drygt 1,3 miljoner människor. Av landets 290 kommuner minskade befolkningen i 103 kommuner medan 187 kommuner växte – 72 av dem genom utrikesfödda, enligt siffror från SCB.

Östra Göinge är en av dem.

Befolkningsförändringarna i Sverige

– Den största utmaningen är såklart att få folk i arbete. Får vi inte det så kommer försörjningsstödet att öka och vi kommer inta ha råd att göra de satsningar på välfärden som behövs, säger Patric Åberg (M), kommunstyrelsens ordförande.

”Både för- och nackdelar”

I den lilla nordostskånska kommunen Östra Göinge bor i dag 15 000 personer utspritt i kommunens byar.

– Östra Göinge har sen 1995 haft en negativ befolkningsutveckling så därför har det varit oerhört positivt till en början att vi ökat i befolkningen, säger Patric Åberg.

Han berättar hur nedläggningshotade byskolor fått nytt liv och hur tomma bostäder har fått hyresgäster.

– Samtidigt har det också varit slitningar i samhället. Många känner sig otrygga när man får en så stor strukturell förändring i befolkningssammansättningen. Det har varit fördelar men också nackdelar och det känner vi av nu när det har gått en tid, säger Patric Åberg(M)

Utmaningar få folk i arbete

Kostnaderna för försörjningsstöd har ökat kraftigt, från omkring 10 miljoner till 17 miljoner kronor, sedan statens etableringsstödet till nyanlända löpte ut.

Därför är jobbsatsningar centrala, menar Patric Åberg. I somras, när Arbetsförmedlingens kontor stängdes, satsade kommunen själva 10 miljoner kronor på arbetsmarknadsåtgärder.

– Därför har vi drivit på vår egen arbetsmarknadsenhet att matcha människor till de jobb som finns och vi är väldigt stolta över det arbetet, säger Patric Åberg.

Oro över kommunernas kostnader

Men Sveriges kommuner och regioner (SKR) ser med oro på att allt fler kommuner tar över ansvaret för arbetsmarknadspolitiken i takt med att försörjningsstödet ökar i kommunerna.

– Egentligen ska kommunerna inte behöva ha de här utgifterna. Vi menar att staten måste ta det ansvaret. Nu ser vi att staten på många sätt drar sig tillbaka än mer och den utvecklingen oroar oss, säger Leif Klingensjö på SKR.

I tabellen nedan ser du alla kommuner som skulle ha varit avfolkningsbygd utan inflyttning av utrikes födda. Klicka i tabellen och scrolla.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Befolkningsförändringarna i Sverige

Mer i ämnet