Den offentliga sektorn står för en stor del av de ekologiska livsmedelsinköpen i landet. Förra året var 44 procent  procent av den offentligt upphandlade maten ekologisk.

År 2030 ska 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen vara ekologisk, enligt den nationella livsmedelsstrategin. Om det målet ska uppfyllas behöver kommuner och landsting fortsätta öka sina inköp av ekologiskt, konstaterar den ideella föreningen Ekomatcentrum.

Kommuner skär ner

Men vid årsskiftet rapporterade Ekomatcentrum att man ”just nu ser en trend där flera kommuner och regioner skär ned på ekologiska livsmedel och sänker eller tar bort sina mål för ekologiskt”. Bland annat har Lunds kommun, som hittills varit ”bäst i klassen” med 82 procent ekologisk mat, strukit målet på 100 procent ekomat.

Men ännu syns det inte på försäljningssiffrorna. Under årets första halvår ökade kommunerna sina inköp av ekologiska livsmedel med 1,9 procent jämfört med samma period 2019.

– Vi befarade en minskning efter att politiker började prata om att gynna svenska livsmedel snarare än ekologiska, men det har inte inträffat, säger Eva Fröman, på Ekomatcentrum.

Flyttat fokus till klimatsmart

Erik Bergseth, vd på foodtechföretaget Mashie, som bland annat hjälper privata och offentliga aktörer att nå sina klimatmål, menar att ekologiskt inte längre är huvudfokus.

– De senaste åren har fokus flyttat från ekologiskt till klimatsmart, säger Erik Bergseth.

Flera kommuner har numera också mål om minskad koldioxidpåverkan i sina livsmedelsinköp. Och då kan ibland närodlat slå högre än ekologiskt. 

Han tror trots det att målet om 60 procent ekologiskt kommer att uppfyllas.

– Det som talar för det är att, om det globala målet om biologskt mångfald ska uppfyllas, måste den ekologiska produktionen öka.