– Alla mina planer har förstörts, säger Emma Billsten, som läser sista året inom hotellprogrammet på gymnasieskolan Vipan i Lund.

Mars och april var två svarta månader för den svenska arbetsmarknaden. Under den perioden förlorade över 69 000 personer sitt jobb, många av dem som en konsekvens av covid-19.

Hårdast drabbades hotell- och restaurangbranschen med över 17 000 uppsägningar. Stora hotellkedjor gick i konkurs och personal har korttidspermitterats nästan överallt. Bland ungdomar har arbetslösheten ökat från 9,3 procent i början på mars till 11 procent i mitten på maj, enligt Arbetsförmedlingens statistik. Myndigheten förklarar ökningen med att många ungdomar arbetar inom just hotell och restaurang.

Nästan hela klassen arbetslös

Emma Billsten var mitt uppe i sin praktik på hotellet på Malmö Live när kaoset bröt ut. Med två veckor kvar valde skolan att avbryta praktiken för alla elever.

– Å andra sidan var det ganska lärorikt att vara på hotellet när allt hände. Telefonen ringde konstant med avbokningar, till slut var det bara tio gäster kvar på hotellet. Från att ha varit 300, säger hon.

I hennes klass går 23 elever, vissa med inriktning mot hotell och vissa mot turism. Nästan alla har haft jobb som de blivit av med på grund av coronakrisen.

– Det är jättetråkigt. De flesta vet nog inte vad de ska göra i höst. Alla som går hotell och turism är nästan garanterade ett jobb direkt efter studenten, men nu är det inte så. Nu vet man inte vad som händer.

Slås i spillror

Flera skolor med hotellprogram som TT varit i kontakt med vittnar om en liknande utveckling – hela skolklasser som för bara några månader sedan visste exakt var de skulle jobba efter studenten, men som med några veckor kvar till studentdagen har blivit av med allt.

Klasskamraterna Tova Ekelund, Emelie Svanberg och Frida Esping läser hotellprogrammet på Drottning Blankas gymnasieskola i Helsingborg och vet inte längre vad som väntar runt hörnet.

– Jag tycker det är skitjobbigt, jag har ändå haft dessa drömmar i några år. Att veta att det inte kommer att bli som jag tänkt känns tufft. Jag vill ju jobba, det är inte så att jag njuter av att slippa, säger Tova Ekelund.

Frida Esping har lyckats behålla det jobb som hon har haft under studietiden, och Emelie Svanberg är inställd på att plugga vidare till hösten – men hade tänkt jobba extra parallellt med utbildningen. Nu blir det svårt.

– Man har planerat så mycket, men allt bara slås i spillror, säger hon.

Hårda restriktioner

Deras sista termin på gymnasiet blev inte som tänkt. Det som skulle vara en tid av gemenskap och glädje har i stället blivit en tid där utbildningen sker på distans och där studentdagen präglas av hårda restriktioner på grund av pandemin.

– Sedan vi började med hemundervisning märker jag att jag inte mår lika bra som innan. Bara att inte kunna träffa kompisar lika mycket är väldigt annorlunda. Sedan är det en ångest inför framtiden, säger Tova Ekelund.

– Jag har känt mycket stress kring hur det ska bli med studenten, säger Frida Esping.

Emma Billsten har försökt tänka positiva tankar och mest har hon funderat på hur studentfirandet ska bli.

– Men självklart har tanken slagit en också: jaha, efteråt då? Vad gör man då? Jag hoppas verkligen att det löser sig.