I sin rapporten, som till hälften finansieras av organisationen STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige, menar Lundaforskarna att det inte går att lita på siffrorna som tagits fram i utredningarna, eftersom den metod som använts i utredningarna inte är lämplig.

– De experter man kallat in är inte oberoende forskare. Istället är det anställda på Försäkringskassan och andra myndigheter. Det här har inget med vetenskap att göra, utan blir någon slags kollektiv gissningslek, säger Niklas Altermark, doktor i statsvetenskap på Lunds universitet, som skrivit rapporten.

TV: Se hela inslaget här

”Tendendiös användning av begreppet fusk”

De som gjort de statliga utredningar menar å sin sida, enligt rapportförfattarna, att metoden är den bästa som finns.

Vilhelm Ekensteen är ordförande för Ifa, Intressegruppen för assistansberättigande. Han tycker att resultaten av forskarnas rapport är intressanta.

– Det förstärker ju bilden av en väldigt tendensiös användning av begreppet fusk i regeringens politik. Vi är de första att välkomna att man bekämpar kriminell verksamhet, men som det är nu så växer den diffusa obevisade fuskdimman över oss som har personlig assistans. Det är olyckligt.

”Legitimerar åtstramningspolitik”

Förra året gav regeringen Försäkringskassan i uppdrag att sätta stopp för ökningen av antalet timmar med personlig assistans. Bakgrunden var flera uppmärksammande fall av assistansfusk, men också de tre statliga utredningarna.

– Vi ser hur sifforna används som ett sätt att legitimera åtstramningspolitik, säger Niklas Altermark.

Kritiken mot nedskärningar i den personliga assistansen växte ytterligare under den gångna hösten  efter att en MS-sjuk kvinna dog på en varuhustoalett i Malmö. Kvinnan hade precis fått avslag på sin ansökan om mer assistans och fallet blev i debatten ett exempel den yttersta konsekvensen av hårdare regler.

LÄS MER: MS-sjuk kvinna dog på toalett

Niklas Altermark betonar att Lundarapporten inte fastslår att det inte förekommer fusk eller överanvändning. Däremot tycker han att man borde mäta och undersöka problematiken på ett annat sätt. Han tycker att man borde lyfta blicken exempelvis till Storbritannien – där görs istället stickprov för att mäta fusket.

SVT Nyheter har sökt barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér, men hon har avböjt att kommentera.