Cambio vann 2018 affären om ett nytt journalsystem för nio regioner som ingår i samarbetet Sussa. Men företaget kunde inte leverera enligt avtal. Regionerna tecknade då tilläggsavtal istället för att utkräva viten för de uteblivna leveranserna.

Detta kan bryta mot lagen, enligt Andrea Sundstrand, docent i offentlig rätt vid Stockholms universitet.

– Vi pratar om skattebetalarnas pengar. Om man har rätt till viten, då kan man inte bara säga nej, vi struntar i det. Då ger man bort skattebetalarnas pengar. Dessutom gynnar man den leverantören i förhållande till andra.

– Det kan vara olagligt statsstöd eller andra former av olagligt gynnande av en viss leverantör.

Ledde till starka reaktioner

Ordförande för Sussa samverkan, Mats Lundin:

– Det finns idag ingen fast bedömning av att det här skulle röra sig om olagligt statsstöd. Det är jätteviktigt att betona att regionernas agerande inte gick ut på att gynna leverantören.

– Man måste göra en bedömning om vad som var bäst för vården, patienterna och skattebetalarna, säger han.

Tilläggsavtalen ledde till starka reaktioner inom regionerna. En advokatutredning, som beställts av Sussa-ansvariga, kom fram till att det kunde röra sig om otillåten direktupphandling.

En regiontjänsteman skickade utredningen till Konkurrensverket. Sussa-ledningen polisanmälde medarbetaren för sekretessbrott.

Ville säkra leveransen

Sussas operative chef Niklas Lindberg berättade i polisförhör att de avstod från vitet för att säkra leveransen genom att rädda Cambio:

”Det skulle innebära att de går i konkurs. Bedömningen som gjordes med våra advokater och regiondirektörer var att vi måste göra allt vi kan för att rädda avtalet, få en produkt och inte sabotera för resten av Sverige”, säger han i förhöret.

Åklagaren lade ner förundersökningen och avfärdade polisanmälan som ”skamlig”.

Sussa-ordförande Mats Lundin:

– Om vi hade gått på vite hade det såklart inneburit en långvarig rättsprocess. Det hade också kunnat innebära att hela upphandlingen hade behövt göras om och det hade landat i väldigt höga kostnader.

Konkurrensverket fann att det var en otillåten direktupphandling. Förvaltningsrätten friade regionerna. Domen överklagades till Kammarrätten som dömde regionerna till totalt 90 miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift.

Domen ska nu prövas av Högsta förvaltningsdomstolen.