Undervisningen i svenska som andraspråk ska ge elever med annat modersmål än svenska färdigheter i och kunskaper om det svenska språket.

Men det saknas nationella riktlinjer för när eller hur en elev ska läsa svenska som andraspråk, eller ordinarie svenska. I en ny rapport från Malmö stad beskrivs hur det resulterar i att elever riskerar att bli felbedömda.

– Det är klart att det alltid finns utrymme för att det kan bli fel i en bedömning, säger Sofia Grant förstelärare i svenska vid Söderkullaskolan i Malmö.

Trots det känner hon sig trygg i bedömningen av vilka elever som ska läsa respektive ämne.

– Först och främst gör jag aldrig en bedömning själv. Den blöts och stöts fler gånger tillsammans med mina kollegor och känner jag att en elev skulle gynnas av en annan undervisning så lyfter jag det med de andra svensklärarna, säger Sofia Grant.

Har gemensam undervisning

Söderkulla har valt att låta alla elever ha svenskalektioner ihop. Oavsett andraspråk eller inte.

– Jag tror att det är en del av framgångsfaktorn vi har här. Att vi har språkliga förebilder för språksvaga elever och möter utmaningarna där. Har man homogena språksvaga grupper är det svårt att få en utmaning för eleverna, säger Sofia Grant.

Svenska som andraspråk är tillsammans med matematik de ämne där flest elever blir underkända. De otydliga riktlinjerna och bristen på behöriga lärare gör inte förutsättningarna bättre.

”Lösningen är fler lärare”

Sofia Grant är dock inte övertygad om att nya riktlinjer kommer göra systemet säkrare.

– Riktlinjer är bra men de måste vara tydliga. Varje elev är en enskild bedömning. Riktlinjer ska kunna fastställa vem som är en svenska som andraspråkelev och vem som är en svenskelev och dit tror jag aldrig att man kommer kunna komma, säger hon.

Vad  anser du vara lösningen?

– Lösningen är att det finns fler lärare på skolorna med språk- och kunskapsutvecklande kompetens som kan ge rätt utbildning, säger Sofia Grant.