Det är forskare från avdelningarna för biokemi och akvatisk biologi på Lunds universitet som har hittat sambandet. De har tidigare rapporterat att fiskar varit påverkade, och man har misstänkt att deras hjärnor varit påverkade. Nu har man fått det bekräftat. De minsta plastpartiklarna vandrar upp i födokedjan.

– Vi har funnit att plast med olika storlekar påverkar organismer i vattenmiljön på olika sätt. En liten nanopartikel i plast på 50 nanometer dödar zooplankton medan en större partikel på 200 nanometer inte gör det. Den skillnaden fortplantar sig genom näringskedjan. När fiskar äter zooplankton som har ätit plasten så blir det skillnad i fiskarnas beteende beroende på om det är en liten eller stor partikel, säger Tommy Cedervall, docent i biokemi.

TV: Här är hela SVT Nyheter Skånes inslag

De fiskar som har ätit plankton med de små plastpartiklarna blir slöare och har svårare att hitta födan. Hjärnan har påverkats, vilket forskarna nu har kunnat mäta.

– Ja, när vi tittar på fiskarnas hjärnor så kan vi identifiera plast efter det att de ätit zooplankton som i sin tur har ätit det, säger Tommy Cedervall.

”Måste undersökas”

Undersökningarna har helt och hållet genomförts i laboratorieminjö. Man vet ännu inte om upptaget av mikroplaster sker på samma sätt ute i naturen.

– Vi tittar på polystyrenplast och där börjar det komma undersökningar att plast i starkt solljus bryts ner till nanostorlekar. Men hur det ser ut i naturen är fortfarande något som måste undersökas. Men vi har en otäck känsla av att den stora effekten av den plast vi ser i naturen kanske kommer när den har brutits ner, om den nu gör det, säger Tommy Cedervall.